Från flottrevyn "Operation Kullen” den 24 juli: Kryssaren Tre Kronor (närmast) i spetsen för stads- och landskapsjagarna. Marinen De marina händelserna dominerades av att ersättning för utrangerade eller föråldrade fartyg började tillföras flottan, av den största marina krigsövningen efter andra världskriget samt av två flottrevyer. Den 1 februari hissades befälstecknet på den nybyggda jagaren Halland, och efter omfattande och lyckade leveransprov övertogs den av flottan. Systerfartyget Småland påbörjade därefter sina provturer och även dessa genomfördes till största belåtenhet. De båda fartygen var en för Sverige ny typ med större deplacement och kraftigare bestyckning än tidigare jagare. De var de första fartygen i svenska flottan som fick robotvapen. Den 21 april sjösattes ubåten Valen vid örlogsvarvet i Karlskrona. Samtidigt invigdes nya lokaler för varvsmuseet, som är Sveriges äldsta museum och inrättades den 22 april 1752. Ubåten Sälen sjösattes den 3 oktober. De nämnda fartygen jämte den redan förra året sjösatta ubåten Hajen beviljades av 1948 års riksdag. 1952 års riksdag fastställde den s. k. sjuårsplanen för flottans fartygsbyggnader Enligt denna skulle marinförvaltningen fram till 1959 få bygga 4 jagare, 3 ubåtar, 11 större motortorpedbåtar, 15 mindre motortorpedbåtar, 1 minfartyg, 12 minsvepare (antalet ändrades senare till 9). Slutligen skulle ett antal äldre jagare byggas om till fregatter. Under sommarhalvåret kölsträcktes de tre första av de fyra jagarna, som i storlek överensstämde med de 1947 och 1948 färdigställda ”Öland” och ”Uppland”. Det moderna sjökriget kräver att man har ett tillräckligt antal fartyg av olika slag för att tillgodose segheten i sjöförsvaret. För att få så många som möjligt inom en för statsmakterna godtagbar kostnadsram nödgades man 1952 välja en mindre jagare än Hallandsklassen. 7 97