Vid Uddeholmskoncernens anläggningar i Storfors togs ett nytt rörbänksverk i bruk, det största i Norden, för tillverkning av sömlösa rör. Norska statens järnverk i Mo i Rana började tagas i drift. Malmen kommer att tagas från Dunderland, som väntas täcka behovet för en mycket lång period. Kockums järnverk i Kallinge tog den nya valsanläggningen för tunnplåt i bruk med ett duo- och ett triovalsverk. I Surahammar började arbetet på att anlägga ett stort bredvalsverk. Byggnaden kommer att få en golvyta av cirka 12 000 kvm, och utrymmet för valsverket blir 270x27 m. Största valsbredd blir 1 320 mm. Fagersta planerade en ny stor utbyggnad under loppet av en 7-årsperiod, som skall öka produktionen av kvalitetsmaterial med cirka 50 procent. Höganäskoncernens fabriker i Bjuv för framställning av eldfast tegel genomförde om- och nybyggnadsarbeten för mera mekaniserad drift. Vid Perstorps-fabriken togs en press i bruk, som uppgavs vara Europas största. Den användes för tillverkning av företagets plattor och möjliggör framställning av 6 000 kvm per dygn. I Mönsterås började man uppföra Skogsägarnas Cellulosa AB:s sulfatfabrik, avsedd för 70 000 ton massa per år. Den kommer även att kunna utnyttja lövträdsved. Produktionen av uran började i landet. Tidigare hade AB Atomenergi endast framställt uranoxid ur det material som utvunnits ur Kvarntorpsskiffret och oxiden hade därefter bytts mot rent uran på den utländska marknaden. Findus utvidgade sin redan tidigare efter europeiska förhållanden mycket omfattande verksamhet inom konserveringsbranschen med en ny fabrik i Bjuv för konservering av ärter. Asea igångsatte byggandet av ett nytt högeffektslaboratorium med bl. a. en kortslutningsgenerator på 2 500 mVA. Prov kommer att kunna göras med spänningar upp till 15 000 V och vid olika temperaturer. Svenska geologer och malmletare hävdade landets goda traditioner på området. Ett konsortium av företag medverkade bl. a. i undersökningar i Liberia. Sökandet efter uranmalm i Sverige fick ökat intresse, och Sveriges geologiska undersökning påvisade att förutsättningar för fyndigheter finns i vissa områden i Mellansverige. Material och metoder Utvecklingen inom den petrokemiska industrien, d. v. s. med bergolja och gas som utgångsvara, fortsatte hastigt. I USA, som hade en dominerande ställning inom den kemiska industrien, utgjorde råolja till mer än % råvara för framställning av organiska kemikalier, t. ex. för framställning av många plaster och för de syntetiska tvätt- och rengöringsmedlen. Stor uppmärksamhet hade det väckt när det amerikanska företaget General Electric i slutet av år 1954 tillkännagav att man lyckats framställa artificiella diamanter. Asea kunde emellertid meddela, att företaget sedan flera år utfört framgångsrika försök med sådan tillverkning. Vid ett tryck på bortåt 100 000 atmosfärer och i närheten av 3 000° omvandlas grafit så småningom till diamanter, som vid snabb avkylning bibehåller kristallstrukturen. Arbetet torde närmast vara inriktat på att framställa diamanter för tekniskt bruk. Räknande maskiner fick tillämpning på nya områden. Amerikanska fackmän förutspådde att snart tiotusentals matematikmaskiner skall vara i bruk inom näringslivet. Vad som i första hand intresserade var icke den ökade snabbhet, med vilken maskinerna kunde räkna, utan deras driftsäkerhet och enkla skötsel varigenom de kunde revolutionera arbetet i fabriker och på kontor. Inom amerikansk industri 102