Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz
- Bruttoinvesteringar 1952—1955 i 1954 års priser
- Konsumtion och prisutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955
Bostadsbyggandets volym (index 1947=100) 96 100 66 70 79 71 72 85 96 194
Antalet färdigställda
lägenheter (i tusental) 1 Preliminära beräkningar. 58,0 58,0 48,0 41,6 43,9 39,8 44,7 51,9 58,2 *56,0
Av det totala bostadsbyggandet svarar kommunerna för närmare 30 procent, och
över huvud taget har den kommunala expansionen varit mycket stark under
efterkrigstiden. Kommunernas andel (exkl. bostäder) av den totala
investeringsverksamheten ökade från 9,1 procent 1946 till 14,3 procent 1955. Motsvarande siffror
för de statliga investeringarna utgjorde 19,2 resp. 23,8 procent och för de
privata investeringarna (exkl. bostäder) 41,9 resp. 42,1 procent.
Investeringarna i landets vattenkraft expanderade så gott som oavbrutet under
hela efterkrigstiden fram till 1953. Under de senaste åren minskade
investeringstakten emellertid — för 1955 med cirka 5 procent eller med cirka 40 milj. kr.
Produktionen av elektrisk kraft hämmades under 1955 av otillräcklig nederbörd
men produktionsökningen utgjorde dock cirka 4 procent mot 7 procent ett år
tidigare. Effekttillskottet blev genom tillkomsten av nya kraftstationer samt
ombyggnad av äldre anläggningar 270 000 kW mot drygt 380 000 kW 1954. Den
låga fyllnadsgraden i vattenmagasinen, 62 procent den 1 juli 1955 och 68 procent
mot årets slut, medförde att produktionen av hydroelektrisk kraft blev något
lägre än för 1954, cirka 22 500 milj. kWh, men samtidigt ökade produktionen från
värmekraft från 1 400 till 2 400 milj. kWh som en följd av den dåliga
vattentillgången. Av kraftkonsumtionen gick ungefär 62 procent till industrien, som
ökade sin förbrukning med cirka 3 procent och kommunikationsmedlen med 6
procent, varigenom deras andel av den totala konsumtionen av elkraft steg till
8 procent. Den övriga konsumtionen, som bl. a. omfattar bostäder, handeln,
hantverk, småindustri och jordbruket, steg med inte mindre än 18 procent och svarade
därmed för 30 procent av den totala förbrukningen.
Konsumtion och prisutveckling
Den privata konsumtionsvolymen steg, som framgår av tabellen över
försörjningsbalansen, med drygt 800 (f. å. cirka 900) milj. kr. eller cirka 3 (f. å. 4)
procent mot beräknade 6 procent. Följande tabell belyser den privata konsumtionen
åren 1952—1955, räknad i fasta priser samt volymförändringarna i procent mellan
1954 och 1955.
Privat konsumtion åren 1952—1955 i 1954 års priser. Miljoner kronor.
1952 1953 1954 1955 prel. Förändring 1954—1955 i procent
Livsmedel 10 164 10 367 10 594 10 687 + 1
Bostad 2 080 2 161 2 251 2 344 + 4
Bränsle och lyse 1 070 1 083 1 209 1 313 + 9
Beklädnad 3 567 3 591 3 625 3 766 + 4
Inventarier 1 867 1 790 1 858 1 980 + 7
Fordon 1 027 1 267 1 664 1 764 + 6
Resor 1 134 1 127 1 123 1 123 -+- 0
Sjukvård hygien, hemvård 1 480 1 528 1 580 1 642 + 4
Övrigt 2 130 2 208 2 307 2 397 + 4
Summa 24 519 25 122 26 211 27 016 + 3
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:11 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1955/0122.html