Socialstyrelsens konsumentprisindex steg från indextalet 129 — avseende perioden juli 1954/februari 1955 — till 137 i november 1955 (1949=100), innebärande en uppgång på cirka 6 procent. Livsmedel, hyror och bränslen svarade för de kraftigaste prisstegringarna. Inom ramen för en genomsnittlig prisökning för livsmedel på drygt 10 procent förelåg en uppgång för mejeriprodukter samt fläsk på vardera cirka 20 procent, medan bostadskostnaderna steg cirka 10 procent. De kraftiga höjningarna av livsmedelspriserna berodde på 1) prishöjningar på 290 milj. kr. enligt den på jordbrukskalkylen baserade överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer, 2) minskade skördar, som pris-kompenserades med 239 milj. kr. (vartill kom subventioner på 100 milj. kr.). STATSFINANSERNA. Inkomsterna på driftbudgeten för 1954/55 utgjorde 8 907 milj, kr., varemot stod utgifter på 8 619 milj. kr. Det formella budgetöverskottet blev därmed 288 milj. kr. På kapitalbudgeten förelåg däremot ett upplåningsbehov på cirka 1 070 milj, kr., varför den totala budgeten var kraftigt underbalanserad. Riksstaten för budgetåret 1955/56 beräknades resultera i inkomster på 10 516 milj, kr., och utgifter (inkl, förbrukning av reservationsanslag) på 9 447 milj, kr., innebärande ett formellt budgetöverskott på inte mindre än 1 069 milj. kr. Utgifterna på kapitalbudgeten uppskattades till 1 288 milj, kr., varav en betydande del lånades upp i marknaden. Facit för den totala budgetbalansen för 1955/56 skulle därmed bli ett underskott på cirka 220 milj. kr. Den svenska statsskulden steg under 1955 med 1 022 milj. kr. till 16 081 milj, kr. Av nämnda belopp ökade den fonderade skulden med 639 milj. kr. och den tillfälliga med 383 milj. kr. Penning- och kapitalmarknaden Den som vanligt vid början av varje år förekommande lättnaden på penningmarknaden försvann snabbt och följdes i mars och fram till halvårsskiftet av en alltmer besvärande åtstramning. Andra halvårets betydande statliga utgiftsöverskott, som på grund av svårigheter att anlita den öppna marknaden i stor utsträckning finansierades över riksbanken (drygt 1 miljard kr.), gav efter hand upphov till en övervägande lätt penningmarknad. De i flera etapper företagna skärpningarna av kreditpolitiken och de därigenom uppkomna finansieringssvårigheterna över hela linjen — även för den prioriterade bostadsbyggnadssektorn — kännetecknade i hög grad utvecklingen under 1955. Som ett led i den skärpta kreditpolitiken ingick också höjningen den 18 april av diskontot från 2% till 3% procent. Riksbankens guld- och valutareserv sjönk under 1955 med 44 milj, kr., men liksom under närmast föregående år ökade i stället behållningen av guld och dollar. Förskjutningen i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringsposter framgår av följande siffror i milj. kr. 1954 1955 ult. dec. Förändring Riksbanken Guld och dollar .................................................. 2 009 2 159 +150 EPU-valutor ........................................................ 422 303 —119 Övriga valutor ...................................................... 43 32 — 75 Summa guld och valutor 2 474 2 430 — 44 Obligationer och skattkammarväxlar ............................... 3 267 4 023 +756 Affärsbankernas checkräkning ....................................... 150 478 +268 Statsverkets checkräkning .......................................... 289 321 + 32 Sedelomlopp ...................................................... 5 087 5 319 -|-232 124