OBLIGATIONSMARKNADEN präglades även under 1955 av en påfallande brist på placeringssökande kapital trots det i mitten av april med 1 procent höjda ränteläget. De under 1955 emitterade beloppen stannade vid 1,3 miljard kr. — en nedskärning med ungefär hälften jämfört med de närmast föregående åren. Nedgången i emissionsverksamheten berodde främst på minskade statliga anspråk på obligationsmarknaden i synnerhet beträffande korta lån, som riks-gäldskontoret i stället till ett belopp av drygt 1 miljard kr. placerade i form av skattkammarväxlar hos riksbanken. Statens långfristiga upplåning stannade vid cirka 600 milj, kr., vilket var cirka 400 milj. kr. mindre än upplåningen under 1954. Trots statsmakternas minskade anspråk på obligationsmarknaden var place-ringsutrymmet för andra låntagare synnerligen snävt. Det var bara hypoteks-bankerna, som med obligationsförsäljningar på cirka 500 milj. kr. i någon större utsträckning kunde ta marknaden i anspråk. Skeppshypotekskassan emitterade två lån. Det ena lånet, som gav 40 milj, kr., löpte med den högsta räntefoten, 5 procent, sedan guldmyntfotens dagar, medan det andra lånet till 4% procents ränta gav 13 milj. kr. Kommunerna och industrien hade stora svårigheter att placera lån på obligationsmarknaden. Betecknande för läget var att inga industrilån kunde emitteras på marknaden och bara ett kommunalt, Stockholms stads 4Vi procents 30-åriga lån, varpå tecknades 80 milj. kr. Kurserna för de guldkantade lånen visade en praktiskt taget oavbruten avmattning med en tvär nedjustering den 19 april i samband med diskontohöjningen och den samtidigt beslutade emissionen av ett långfristigt statslån, löpande efter en räntesats av 4^ procent. Särskilt illa åtgångna blev premielånen. Kurserna sjönk ända fram till senare hälften av november, då läget stabiliserades, cirka 10kr. under nominella värdet. — Den totala omsättningen på obligationsmarknaden sjönk under 1955 från 84 milj. kr. 1954 till 71 milj. kr. Utrikeshandel och sjöfart Nya rekordsiffror blev facit av utrikeshandeln under 1955. Styrkan av hemmamarknadens ökade efterfrågan på importvaror framträdde särskilt starkt under första halvåret. Importökningen hänförde sig främst till bränslen, järn och stål samt verkstadsprodukter. På exportsidan förelåg ett markerat uppsving, bl. a. för järnmalm, skogsindustriprodukter samt för verkstadsindustrien. Följande tabell anger värdesiffrorna för 1954 och 1955 samt förändringarna i värde och volym. Handelsbalansen 1954—1955 Förändringar 1954—1955 Miljoner kronor 1954 1955 Värde Volym Mkr % % Import .............................. 9 192 10 297 + 1105 +12 +10 Export .............................. 8 196 8 949 + 753 + 9 +6 Importöverskott .......................... 996 1 348 + 352 +35 — Sjöfartsintäkter på 1 030 (f. å. 875) milj. kr. motvägde större delen av importöverskottet. Underskottet i bytesbalansen steg emellertid med drygt 200 milj. kr. till cirka 370 milj. kr. Som framgår av skillnaden mellan värde- och volymsiffrorna förbättrades bytesförhållandet. Mot en ökning om cirka 3 procent för exportpriserna, enligt de på handelsstatistiken baserade beräkningarna, blev uppgången för importpriserna cirka 1 procent. Nettoförbättringen blev därmed 2 procent. Räknat i 1954 års priser skulle underskottet i bytesbalansen på nämnda 370 milj. kr. ha utgjort cirka 600 milj. kr. 126