Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz
- Utrikeshandel och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ:s i december 1955 beställda tågfärja avsedd för leden Trelleborg—Sassnitz. Den kommer att
kunna medföra 1 000 passagerare och upp till ett fyrtiotal godsvagnar. Färjan skall också kunna
härbärgera ett trettiotal personbilar. Dess hastighet blir 19 knop.
Huvudparten av exportökningen under 1955 var koncentrerad till EPU-området
i direkt anslutning till högkonjunkturen och den ökade frilistningen i de
västeuropeiska länderna. Exporten till dollarområdet förblev i stort sett oförändrad;
den fortsatta nedgången för järnmalm och massa kompenserades av en ökad
dollar-betald export av verkstadsprodukter. Inom gruppen övriga länder märktes en
betydande nedgång i exporten till Sovjetunionen, Östtyskland, Brasilien och Japan,
medan utförseln till bl. a. Finland och Spanien ökade rätt avsevärt.
På importsidan fördelade sig ökningen under 1955 med cirka 730 milj. kr. på
EPU-området och cirka 370 milj. kr. på dollarområdet. Inom EPU-området
svarade Västtyskland för huvuddelen av ökningen. Den dollarbetalda importen steg
med cirka 35 procent till följd av ökad svensk frilistning. Den dollarbetalda
importens andel av landets totala införsel steg därmed från 11 till 14 procent mot 20
procent för åren 1937/38. I procent av bruttonationalprodukten steg den totala
importen från 20,2 1954 till 21,3 mot 17,8 1938/39. Motsvarande siffror för
exporten utgjorde 19,9, 20,7 resp. 17,4 procent.
För sjöfartsnäringen var 1955 ett gynnsamt år. Ökade skeppningar av kol och
spannmål från Nordamerika till Europa medförde en knappare tillgång på tonnage
och i anslutning härtill höjda fraktsatser. Genomsnittligt låg dessa cirka 30 procent
högre än året förut. Den svenska handelsflottans bruttoinkomster i utrikes
sjöfart steg från 1,5 miljard kr. 1954 till drygt 2 miljarder kr. 1955. De tidigare
svårigheterna för svensk sjöfart att möta konkurrensen främst från Holland och
Västtyskland kunde i viss mån lättas genom tillkomsten av speciellt driftbilliga
fartyg i smärre tonnageklasser. Den svenska handelsflottan omfattade vid 1955 års
utgång 1 794 (föregående år 1 799) fartyg om sammanlagt 2 812 (2 713) milj,
bruttoton. Större delen av tonnageökningen utgjordes av nybyggda fartyg.
Frånräknat den reguljära trafiken på Danmark steg Sveriges utrikes sjöfart under
hela 1955 med 13,9 procent mot 3,2 procent för 1954. I den egentliga
utrikes-trafiken deltog svenska fartyg med 44,5 procent mot 46,7 procent närmast
föregående år.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:11 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1955/0127.html