STATSINLÖSEN AV LKAB Den 17 december 1954 uppdrog regeringen åt generaldirektörerna O. Söderström och B. Lindskog samt dåvarande statssekreteraren sedermera riksbankschefen P. Äsbrink att utreda frågan om staten borde begagna sig av sin avtalsmässiga rätt att den 30 september 1957 inlösa samtliga stamaktier i Luossa-vaara-Kiirunavaara AB (LKAB) eller ej. I händelse av inlösen skulle tillsägelse härom senast den 30 september 1955 göras hos innehavaren av dessa stamaktier, Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO). De tre utredningsmännen kom till den uppfattningen, att staten borde göra sig till ensam ägare av de norrbottniska gruvfälten, och regering och riksdagens majoritet godtog denna ståndpunkt. Tillsägelse om inlösen gjordes också före fristens utgång. Sedan riksdagen fattat sitt beslut utsåg finansministern dels en förhandlingsdelegation dels en särskild utredning. Delegationens chef blev riksbankschef Per Äsbrink. Den förhandlade med TGO om villkoren för ett fortsatt samarbete mellan staten och TGO ifråga om förvaltningen av de norrländska malmfälten. Utredningens ordförande åter blev generaldirektör O. Söderström. Dess uppgift var att komma med förslag till LKAB:s framtida konstruktion och organisation efter det staten övertagit aktierna, och den skall också utreda i vilken omfattning enskilt och kommunalt kapital bör beredas tillfälle ingå i företaget. Ännu vid årsskiftet pågick delegationens förhandlingar med TGO, och förslag om LKAB:s framtida ställning väntades inte förrän sent på våren eller i början av sommaren 1956. Gruvorna i Kiruna och Gällivare förvärvades år 1903 av TGO. Genom 1907 års malmavtal inträdde staten som hälftendelägare. LKAB:s aktiekapital uppgår till nominellt 110 miljoner kronor uppdelat med 55 milj. kr. på stamaktier, som ägs av TGO, och 55 milj. kr. på preferensaktier, som ägs av staten. Malmtillgångarna uppskattas till omkring 1 600 miljoner ton. Förhållandet mellan staten och TGO i LKAB har reglerats genom 1907 och 1927 års malmavtal samt genom avtalen 1932 och 1938 samt 1947 och 1952. Det ersättningsbelopp staten kan bli skyldig utbetala till TGO uppskattas av utredningen till högst 925 milj. kr. Finansdepartementet meddelade Grängesbergsbolaget den 22 sept. att inlösen av dess aktier i Malmbolaget skulle göras under fem år med början 30 september 1955. På bilden ses fr. v. direktörerna Sven Ersman och Erland Waldenström i Grängesbergsbolaget samt statssekreterare Erik Westerlind och byråchef Lennart Eriksson i finansdepartementet. 144