SKOLFRÅGOR Av direktör H. BERTIL LIDGARD År 1955 var i hög grad ett skolutredningarnas år. Många betydelsefulla betänkanden överlämnades av resp, sakkunniga till K. M:t för vidare beredning. Ingen av utredningarna lär visserligen kunna betraktas som viktigare än den andra, men i den offentliga diskussionen observerades helt naturligt skolstyrelseutredningen och realskoleutredningen mest, eftersom deras förslag nära berörde såväl målsmanna- och lärarintressen som allmänpolitiska frågeställningar. Skolstyrelseutredningen nwt på visst sätt en konsekvensutredning — dess verksamhet bottnade principiellt i 1950 års skolbeslut att enhetsskolan skall vara en statsunderstödd kommunal skola — även om utredningen var angelägen att understryka att dess förslag har sin största betydelse under övergångstiden före det definitiva beslutet om enhetsskolans genomförande. Utredningen föreslog att i varje kommun skulle upprättas en för praktiskt taget alla skolor, såväl statliga som kommunala, gemensam skolstyrelse, som skulle handha och ansvara för både skoladministrationen och — som det heter — det pedagogiska framstegsarbetet. För att denna skolförvaltning skulle bli funktionsduglig, framför allt i större kommuner, föreslog utredningen att styrelsen skulle arbeta på olika nämnder. Som chef för förvaltningsapparaten inrättas en tjänst som skoldirektör; i större kommuner skall denne bli enbart administratör, i mindre förenas förvaltningsuppgifterna även med pedagogiska uppgifter. Den föreslagna utvidgningen av den kommunala skolstyrelsens befogenhets-område till att omfatta bl. a. även nuvarande högre skolor och därmed sammanhängande planeringsfrågor nödvändiggör ett slags mellaninstansorganisation, som kan både biträda med den mellankommunala skolplaneringen och fullgöra vissa inspektions- och kontrolluppgifter. För detta ändamål upprättas s. k. länsskol-nämnder, som skall bestå av sju ledamöter, fyra valda av resp, landsting, två utsedda av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen. Den sjunde ledamoten blir samtidigt tjänsteman, statlig skolinspektör. För att garantera rättssäkerheten i nämndens beslut är det avsett att en av de landstingsvalda ledamöterna skall vara jurist, domare eller förvaltningsman. Utöver vad som angivits skall nämnden fungera som besvärsinstans, disciplinmyndighet och kontrollant av det sätt, på vilket kommunerna utövar sin befogenhet att tillsätta lärare. Sistnämnda problem ägnade utredningen stor uppmärksamhet åt. Man eftersträvade å ena sidan att åstadkomma ett för samtliga den framtida enhetsskolans blivande lärarkategorier — främst nuvarande folkskollärare och läroverkslärare — enhetlig tillsättning i kommunal regi och å andra sidan att omgärda detta tillsättningsförfarande med ett system av regler, avsedda att skänka garanti mot missbruk av tillsättningsmakten. Följden blev ett synnerligen komplicerat förfarande baserat på vissa av utredningen angivna meritnormer. Sålunda skall hänsyn — liksom för närvarande — tagas till utbildning och tidigare lärartjänst men vid sidan av detta ges kommunerna en möjlighet att även beakta ”insatser inom förenings-och organisationsarbete samt medborgerliga förtroendeuppdrag”. 10 145