Även om principbeslut har fattats om en enhetsskolereform måste ännu i många år en mycket stor del av de uppväxande årskullarna få sin utbildning i de hittillsvarande statliga och kommunala realskolorna och flickskolorna. I själva verket blir det dessa skolor, som kommer att få ta hand om de största årskullar, som vi någonsin haft i landet. Samtidigt har studieönskemålen kraftigt ökat. Redan 1953, alltså ännu två år innan den största årskullen nått realskolestadiet, hade antalet elever i realskolorna ökat på ett årtionde med 70 procent. Detta ställer givetvis mycket stora anspråk på tillgången på lärare och skollokaler, där man emellertid icke hållit jämna steg med det behov, som anmält sig. Realskoleutredningen hade att framlägga förslag rörande den rationella användningen av den akademiskt utbildade arbetskraften och att verkställa en allmän översyn av realskolestadiets skolformer, som enligt uppfattningen på vissa håll präglas av en besvärande mångformighet. Genom utredningsarbetet framkom att den skillnad i finansieringen av de olika skolformerna, som förekommer särskilt med avseende på de statliga byggnads-bidragen men även beträffande lärarlöner och terminsavgifter, medfört stora skadeverkningar för skolväsendet. I värsta fall har den lett till att inget gjorts, medan man väntar på enhetsskolan — i vart fall har alltför mycket underlåtits av det som bort göras för skolans stora årskullar. Utredningen föreslog nu att statsbidrag till byggnadsföretag efter i huvudsak samma grunder som inom folkskoleväsendet skulle utgå till de allmänna läroverkens realskoledelar ävensom till de högre kommunala skolorna, så att kommunerna i fortsättningen skall slippa ifrån att ensamma finansiera dessa skolbyggnader. Beroende på om detta förslag genomföres eller ej drog utredningen upp två alternativa förslag för realskoleorganisationen under övergångstiden. Huvudalternativet innebar att realskolan organiseras med treårig lärogång byggd på folkskolans sjätte klass och med engelskundervisning i denna och i femte klassen. Nuvarande organisation med 5-årig och 4-årig realskola skall dock under övergångstiden kunna i viss utsträckning bibehållas. Emellertid skall den treåriga realskolelinjen kompletteras med fyraåriga linjer avsedda för elever, som antingen enligt målsmäns eller lärares bedömande behöver en lugnare studiegång eller inte har läst engelska i folkskolan. Utredningen räknar därutöver med att den ifrågasatta ökningen av tillströmningen till realskolan skall medföra att en del av de elever, som intages, inte skall kunna helt tillgodogöra sig undervisningen. För att tillgodose dessa elevers intresse av att få en avrundad och lämpligt avpassad studiegång införes en teoretiskt mindre krävande studiegång fram till en s. k. ”särskild realexamen”. Kommer statsbidrag ej att beviljas i den omfattning utredningen föreslagit måste — enligt utredningen — breddningen av realskolan ske genom i folkskolan inbyggda realskolelinjer och en ovillkorlig omorganisation av realskolorna till 3-årig studiegång. Av övriga offentliga utredningar som berör skolväsendet må nämnas en om yrkesskolornas handelsundervisning och en om den tekniska utbildningen. Av stor betydelse för skolväsendet — även om utredningen icke haft att beakta enbart dettas behov av specialutbildad arbetskraft — är psykologutredningens ”Psykologisk utbildning och forskning”. Slutligen skulle även en ofullständig genomgång av årets utredningar på skolans område vara alltför bristfällig, om man underläte att bringa i erinran skolöverstyrelsens skrift ”Skolan och de stora årskullarna”, där praktiskt taget alla universitets- och skolproblem behandlas. 146