Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teateråret. Av Urban Stenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATERÅRET 1955
Av ELLEN LILIEDAHL
Den stora händelsen i svenskt teaterliv 1955 var Dramatiska teaterns gästspel
i Paris. Vid sidan om Pekingoperan och den brittiska teatertruppen Theatre
Workshop var det Dramaten som tilldrog sig det största intresset med Strindbergs
”Fadren” och ”Fröken Julie”. Parisarna uppfattade föreställningarna som
”underbara lektioner i naturlig teater” och kunde inte nog berömma Lars Hanson och
Irma Christenson, Ulf Palme och Inga Tidblad. Det var första gången som svensk
teater fick tillfälle att göra sig bemärkt på kontinenten.
Märkesföreställningarna på Dramaten var annars Alf Sjöbergs inscenering av
Ibsens ”Vildanden” och Per-Axel Bränners uppsättning av Tjechovs ”Onkel
Vanja”. Om ”Vildanden” med Ulf Palme, Margit Carlqvist och Anders Henrikson
skrev Sten Selander att det var en av de stora och sällsynta teaterkvällarna, de som
bara återkommer några gånger på ett årtionde. För den som inte led av
idio-synkrasi mot den alltjämt omtvistade Anders Ek blev också ”Onkel Vanja” en
underbar teaterupplevelse, inte minst tack vare Gunn Wållgren som Sonja.
Georg Funkquist som gamle löjtnanten och Ulf Palme som sonen-fotografen i Ibsens ”Vildanden"'
på Dramatiska teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:11 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1955/0167.html