Paul Claudel Ely Culbertson Alexander Fleming Ely Culbertson Ely Culbertson, mannen som vann världsberömmelse genom att skapa det moderna bridgespelet, avled i USA den 28 december 64 år gammal. Han var född i Rumänien — fadern var amerikansk oljemagnat och modern ryska — och studerade bl. a. litteratur och sociologi i Geneve och Paris, då han genom bolsjevikrevolutionen 1917 ställdes på bar backe. Han reste då över till USA och prövade där några år de mest skiftande yrken, innan han genom sin första maka, bridgeexperten Josephine Murphy, länkades in på utvecklingen av detta spel. Så tillkom efter ingående studier och analyser det nya ”Approach-Forcing”-systemet, som snart gjorde sitt segertåg över hela världen. Culbertson förstod att väl utnyttja sin framgång. Hans bridgeböcker gick ut i enorma upplagor över hela världen, han höll mot svindlande honorar täta föredrag i radio, skrev dagligen en kort bridgeartikel i ett par hundra tidningar över hela världen etc., och skapade därmed en även för amerikanska förhållanden högst betydande förmögenhet. Han deltog som USA:s representant i flera världsturneringar i bridge men slutade därmed ett 20-tal år före sin bortgång. Under denna tid nedlade han bl. a. mycket arbete och pengar på att söka upplinjera ett nytt, förbättrat Förenta nationerna, dock med ringa framgång. Alexander Fleming Penicillinets upptäckare, den brittiske forskaren och Nobelpristagaren sir Alexander Fleming, avled den 11 mars vid 73 års ålder. I december 1954 drog han sig tillbaka från aktivt forskningsarbete i det han då lämnade chefsposten vid Wright-Fleminginstitutets mikrobiologiska avdelning vid St. Marysjukhuset i London. Om den bortgångne forskaren skrev professor Nanna Svartz i Svenska Dagbladet bl. a. följande: Det var i december 1928 Fleming gjorde den iakttagelse som ledde till upptäckten av penicillinet. Vid undersökningar av varbakterier, som han odlade på geléartade plattor, iakttog han på en av dem en stor mögelkoloni och konstaterade att inga bakterier växte i närheten av denna. Det är Flemings ovanskliga ära att han redan från början insåg att möglets inverkan på bakterieväxten skulle kunna användas för att bota sjukdomar, framkallade av bakterier. Han höll denna första mögelkultur vid liv och fann snart att själva svampen ej behövde vara närvarande för att bakteriernas växt skulle hindras. En inodling på buljong visade att även denna fick samma förmåga. En rad andra forskare fullföljde Flemings upptäckt, bland dem kemisten E. B. Chain och patologen H. W. Florey, med vilka Fleming delade 1945 års Nobelpris i medicin, och ett injicerbart och hållbart preparat kunde så småningom framställas anmärkningsvärt fritt från giftiga biverkningar. Det första försöket med injektion på människa utfördes i februari 1941 med utomordentligt resultat och gjorde uppenbart att i läkarnas hand satts ett medel med livräddande verkan vid talrika sjukdomar. Flemings intuition att söka göra sin laboratorieiakttagelse användbar för botandet av sjukdomar öppnade vägen för en enastående utveckling. Det ena verksamma antibioticamedlet efter det andra har upptäckts och härigenom räddas dagligen otaliga människor från livshotande sjukdom. 271