Rupprecht av Bayern Haakon Shetelig Maurice Utrillo Carl Zeileissen stad som filosofiprofessor i Lima i Peru men återvände senare till Spanien. Sir Henry Penson, brittisk nationalekonom, professor (* 1864—t i Stockholm 14/4). Han var en hängiven vän av Sverige och skaparen av Anglo-Swedish Society. Han var professor i nationalekonomi i Oxford och var under första världskriget ledare för War Trade Intelligence Department, som upprättades på hans initiativ. Sedan hösten 1932 var han bosatt i Lund, där han bl. a. ägnade sig åt språkforskning. Lena Madecin Phillips, amerikansk advokat, grundare av yrkeskvinnornas internationella organisation (* 1880—t 20/5 i Marseille på en resa till Mellersta östern till en konferens om kvinnans ställning i Orienten). Hon blev 1926 president i den amerikanska organisationen Business and Professional Womens Clubs, grundade 1930 den internationella organisationen och var dess president till 1947. Som erkänsla för sin banbrytande gärning bar hon sedan dess titeln Foun-der President. Hon utbildade sig i unga år även till pianist. Under senare år var hon fast medarbetare i Time i sociala och kvinnofrågor. Barbara Ring, norsk författarinna och journalist (* 1870—t 6/5). Hon gjorde sig främst känd som författarinna av barn- och ungdomsböcker och hennes flickböcker kan räknas till de klassiska i Norden. Hon skrev även flera romaner. Hon var medarbetare i flera Oslotidningar och från 1929 fast knuten till ”Nationen”, främst som litteraturkritiker. Rupprecht, bayersk kronprins och tronpretendent (* 1869—t 2/8). Han blev vid första världskrigets utbrott chef för sjätte tyska armén. Vid krigsslutet återvände han från det belgiska frontavsnittet, där han då var befälhavare, till München men då var den bayerska revolutionen redan i gång och monarkien störtades. För att undvika inbördeskrig gick han i exil men återvände sedan förhållandena stabiliserats. I februari 1933 begärde han av Hindenburg att monarkien skulle återupprättas i Bayern men fick nej. Han tog bestämt avstånd från nazismen. Ferdinand Schjelderup, domare i Norges högsta domstol (* 1886—t 3/8). Hans namn är oupplösligt förknippat med den norska motståndsrörelsen under den tyska ockupationen. 1944 tvingades han fly till Sverige, sedan av misstag från London utsänts hans dödsruna, vari hans verksamhet som norsk motståndsledare omtalades. Vid krigsslutet framträdde han som en av ledarna på hemmafronten och utgav senare flera böcker om kampen mot tyskarna. Ib Schönberg, dansk skådespelare (* 1902— t 23/9). Med sin frodiga gestalt och sitt breda gemyt var han en utomordentlig komiker men var tillika en karaktärsskådespelare med brett register. Han var flitigt anlitad som filmskådespelare, främst i danska men även i svenska filmer. Haakon Shetelig, norsk arkeolog, professor (* 1877—t 26/7). Han utnämndes 1913 till professor och föreståndare för Bergens museums förhistoriska avdelning. Det var främst järnåldern han som arkeolog kom att ägna sig åt och det område där han gjorde sina viktigaste insatser var den förhistoriska ornamentiken. Genom många viktiga arbeten dokumenterade han sig som den främste kännaren av vikingatidens konst. Han var en sällsynt skicklig populärvetenskaplig författare. James Batcheller Sumner, amerikansk biokemist (* 1887—t 12/8). Han lyckades 1926 — han var då professor i biokemi vid Carnelluni-versitetet i Ithaca — för första gången isolera och rena ett enzym i så hög grad att han fick det i kristallinisk form. Enzymet var ureas, som förekommer i vissa mikroorganismer och som spjälkar urinämne i kolsyra och ammoniak. Han delade 1946 Nobelpriset i kemi med sina landsmän John H. Northrop och W. M. Stanley. Maurice Utrillo, fransk målare (* 1883— t 5/11). Han var redan som barn kronisk alkoholist och utförde en stor del av sina målningar efter vykort och fotografier, medan han satt internerad på olika anstalter. Det finaste i hans produktion tillkom före det första världskriget, och under 1920-talet, då även en del av hans bästa arbeten utfördes, växte hans rykte oavbrutet och antog internationella mått. Carl Zeileissen, Österrikes sändebud i Sverige (* 1895—t 14/10). Han inträdde i diplomattjänst 1920, försattes vid Österrikes Anschluss 1938 i disponibilitet av de tyska myndigheterna. Han blev chef för österrikiska utrikesdepartementets personalavdelning 1948, utnämndes till envoyé 1949 och blev 1951 minister i Stockholm. 276