Jordbruksstrejken avslutad genom skiljedom I april utlyste jordbruksarbetarnas fackförbund strejk vid 79 storjordbruk och 28 handelsträdgårdar. Detta försök att överföra den svenska punktstrejkmetoden till Danmark besvarades av arbetsgivarföreningen med lockout för alla organiserade jordbruksarbetare, mejeriarbetare och trädgårds- samt plantskolearbetare. Konflikten var av hotande natur, enär den kunde leda till stagnation i jordbruksexporten och hindra sådden. Allt som allt skulle lockouten omfatta 20 000 jordbruk, en sjättedel av arealen, men skulle få betydelse för alla jordbruk, eftersom den också omfattade samtliga 1 200 mejerier. Dessutom berörde den 460 handelsträdgårdar. Under sitt besök i Danmark tog hertigen av Edinburgh även kännedom om dansk svinuppfödning. Vid ett besök på Lille Kögegaard förevisar danske jordbruksministern Smörum en blivande leverantör av prima danskt bacon. Strejken började den 1 april, och den 17 april trädde lockouten i kraft. Den 21 april antog emellertid riksdagen med 93 röster mot 74 en lag om tvångsmedling, och strax efter lagens antagande återupptogs arbetet. I riksdagen framställdes av radikala venstre förslag om införande av tvångs-mässig medling i arbetstvister som kunde leda till öppen konflikt. En majoritet i folketinget, de borgerliga partierna, hade principiellt anslutit sig till förslaget, som både arbetarnas och arbetsgivarnas organisationer var emot. Tills vidare motsatte sig socialdemokraterna och kommunisterna förslaget. Inom danska bankkretsar arbetade man med ett förslag om frivillig skiljedom beträffande alla konflikter gällande arbets- och löneförhållanden. Det tycktes 339