En stor händelse — och en sorglig Storbritanniens drottning Elizabeth med sin gemål hertig Philip besökte Norge i juni, det första land utanför samväldet som drottningen hade besökt under sin regering. Kung Haakon VII var en strålande värd. Mera vital och uppsluppen än någonsin ledsagade den åttiotreårige monarken den unga drottningen under en rad festliga arrangemang i Oslo med omnejd. Endast ett par dagar efter drottningbesöket kom ett sorgligt budskap från konungens sommarresidens, Kongsgården på Bygdöy alldeles utanför Oslo. Konungen hade på morgonen fallit i badkaret och brutit lårbenet. Han lades in på Rikshospitalet i Oslo, där han tillbringade sommaren. Brottet läktes emellertid raskt och normalt. Vid årets slut var konungen åter sedan länge tillbaka på slottet och gick uppe hela förmiddagen. Han hade emellertid ännu inte återupptagit sina representationsplikter eller sina funktioner som statsöverhuvud. Fullgörandet av dessa föll därför, enligt grundlagen, på hans son kronprins Olav. Före olycksfallet hann konungen dock med att vara medelpunkten vid firandet av 5O-årsjubileet av unionsupplösningen med broderlandet Sverige. Stortingets 7 junibeslut 1905 firades med en enkel minneshögtid i stortinget, vid vilken hela kungafamiljen och Sveriges ambassadör i Norge, professor Hans W:son Ahlmann, var bland hedersgästerna. N eakontraktet Den 6 december godkände stortinget med 81 röster mot 63 ett kontrakt mellan Trondheims kommun och Stockholms stad om leverans av kraft från Neafallen i Tröndelag till den svenska huvudstaden. Det nya kraftverket skulle ge en beräknad årsproduktion om 600 milj. kWh, varav 330 milj. kWh skulle levereras till Stockholm. Resten av produktionen skulle fördelas på två lika delar på Trondheims kommun och Sör-Tröndelags fylke. Som motprestation ställdes från svensk sida till förfogande 90 milj, norska kronor av de sammanlagda anläggningskostnaderna, som anslagits till 118 milj, norska kronor. Det svenska lånet skulle amorteras under loppet av kontraktstiden, vilken var 15 år. Vid kontraktstidens utgång skulle produktionen, om kontraktet inte förnyades, delas lika mellan Trondheim och Sör-Tröndelag. Det pris svenskarna skulle betala sattes vid överenskommelse mellan parterna till 2,6 norska öre pr kWh. Året i fågelperspektiv Januari behärskades i Norge i förvånande hög grad av den relativt oansenliga fisk som kallas sill. Hela landet följde med största spänning dess vandringar mot kusten. Den utgör råvaran för Norges största industrier och är ett näringsmedel som exporteras i en stor mängd varianter. Sillfiskets första tid hämmades av dåligt väder, men detta lättade så småningom. Telegrafverket firade sitt 100-årsjubileum med stora arrangemang, bl. a. en historiskt intressant utställning i Oslo. Februari blev en månad som radiolyssnarna kommer att minnas. Alla de fasta programposterna som dagsnyheter, föredrag och underhållningsprogrammen måste undvaras, därför att 72 radiotjänstemän strejkade för att förbättra sina löneförhållanden. Det finns ännu en person som kommer att minnas denna tid, radions programchef Thorstein Diesen, som praktiskt taget ensam höll högtalarna vid liv genom att läsa upp rapporter och pjäser och spela grammofonskivor som han själv måste ta fram ur arkivet, spela och presentera! Mars var Holmenkollenloppens vecka. Dessutom ägde den stora militärmanövern ”Midskogen” rum. Den blev mycket krävande på grund av de stora snömängderna. Sex personer omkom när en av Bergens äldsta byggnader, ”Frökenstiftelsen”, brann ned. En olycka som lätt kunnat bli katastrofal 354