utse en ny sådan. Vald blev folkpartisten f. borgarrådet John Bergvall, som då hade bevistat tjugoen riksdagar. Vid riksdagssessionens början valdes för första gången i riksdagens historia en kvinna till ordförande i ett ordinarie utskott. Fru Elsa Johansson i Norrköping (s) blev nämligen ordförande i andra lagutskottet efter hr David Norman (s), som hade lämnat riksdagen. På sista motionsdagen den 26 januari hade inom den ordinarie motionstidens utgång lämnats icke mindre än 1 120 motioner mot 844 vid samma tid året dessförinnan. Remissdebatten Kamrarnas remissdebatt ägde rum den 19 januari med fortsättning i båda kamrarna den 20. I första kammaren uttalade statsminister Erlander, att budgeten var ett uttryck för regeringens tro på framtiden och tillit till det svenska folkets förnuft. En ökning av samhällets inflytande är en förutsättning för framåtskridandet, sade han. Högerns och folkpartiets talesmän framhöll gentemot statsministern, att det var nödvändigt att de enskilda finge större frihet och att samhället begränsade sina anspråk. Debatten i andra kammaren rörde sig väsentligen om den ekonomiska politiken, speciellt skattefrågan. Både högerledaren hr Hjalmarson och folkpartiledaren hr Ohlin yrkade, att den kommande skattesänkningen skulle gå längre än vad regeringen hade tänkt sig. Totalbalanseringen av budgeten utsattes för en hård kritik från oppositionens sida, likaså regeringens förslag att slopa repetitionsövningarna. Sedan både hr Hjalmarson och hr Ohlin tagit upp frågan om svenska atomstridsmedel, underströk försvarsminister Torsten Nilsson, att taktiska atomstridsmedel kan ha stor betydelse för ett litet lands försvar. De ökar de konventionella vapnens vikt och tvingar en angripare att splittra sina krafter genom utspridning av anfallsstyrkorna. Försvarsberedningen skulle inom kort taga upp frågan. Förre finansminister Sköld tog i debatten upp en tidigare framförd tanke på ökat inflytande för de anställda över företagens skötsel. Under remissdebattens andra dag fortsattes i andra kammaren debatten om atomvapnen, varvid en socialdemokratisk ledamot, folkskolläraren fröken Gunnel Olsson, Äkersberga i Stockholms län, yttrade, att hon ansåg det vara ett vanvett att fortsätta rustningarna. Hon ville icke beskyllas för defaitism, utan självuppgivel-sen låg enligt hennes mening hos den mänsklighet, som låter några få tvinga sig till upprustning. Hennes tro var, att vi hade större chanser att bevara fred och frihet utan atombomber. För utgången av kamrarnas behandling av de viktigaste ärendena redogöres i en särskild artikel i årsboken, Riksdagen 1956, till vilken hänvisas. Särskilt uppmärksammade var besluten om höjning av folkpensionen, om en skattesänkning, vars tyngdpunkt förlädes till de mindre inkomsttagarna, och om införande i princip av reguljär svensk televisionsverksamhet. Det på hösten 1955 bebådade regeringsförslaget om att inställa de militära repetitionsövningarna hösten 1956 och våren 1957 bifölls. Besparingen härav ansågs uppgå till omkring 68 milj. kr. En utrikesdebatt i riksdagen Riksdagen hade den 7 mars en utrikesdebatt. Huvudämnen i debatten var maktbalansen, Sovjetunionens utrikespolitik, det kritiska läget i Levanten samt sambandet mellan svensk försvars- och utrikespolitik och de nordiska frågorna. Ett i 52