Redan dagen efter olyckan beslöt järnvägsstyrelsen att paragraf 100 med bestämmelse om möten vid obemannade stationer omedelbart skiille sättas ur kraft och ersättas med förbud för sådana möten. Beslutet väntades direkt beröra ett 50-tal platser, de flesta i Norrland. Det får stora konsekvenser för trafiken på sina håll. På de obemannade platser där tåg hittills fått mötas finns ofta varken bostäder eiler stationshus. Platsernas belägenhet gör också att det ibland är svårt, stundom omöjligt, att få personal som är villig att bosätta sig där. På grund av dessa samverkande förhållanden kan de säkerhetsbestämmelser som gäller på övriga linjer icke införas på de nu aktuella ban-deiarna utan stora konsekvenser både för allmänheten och för SJ. Det är främst Inlandsbanan och anslutande linjer som berörts av paragraf 100. Den 6 april ägde jordfästningen av rälsbussolyckans offer rum i Arvidsjaurs kyrka och förrättades av biskop Bengt Jonzon. Landshövding Folke Thunborg och SJ-chefen Erik Upmark talade. Den sistnämnde yttrade bl. a.: ”Det är min tunga plikt att här träda fram som representant för järnvägen. För många av oss är det en stund för besinnande och efter- OMKOMNA VID ARVIDSJAUR Frans Walentin Bengtsson, född 1903. Helge Enoksson (1927). Klas Falk (1926). Stig Ove Falk (1951). Ester Falk (1944) Göte Holmström (1915). Tage Holmström (1912). Vingar Hägg. Lars Ragnar Sixten Larsson (1928). Göran Lindfors. Siri Mariana Lundberg (1927). Assar Isak O 1 sson-De1st i g (1928) Gunnar Strömberg (1905). Frida Vilhelmina Ångman (1902). Hans Ture Ängman (1951). Lennart Springer (1928). Sju skadade. Ställdalenolyckan: En fader bär bort sin skadade dotter från olycksplatsen. tanke. Det gäller att söka rätt bedöma vad vi människor förmår. För oss i järnvägen gäller det också att icke förtröttas i vår ständiga strävan att tjäna samhälle och folk.” GRANBO Fru Beda Andersson från Älvsbyn dödades, 12-åriga Inger Margaretha Gustafsson skadades så svårt att hon på långfredagsmiddagen avled på Bollnäs lasarett och ytterligare 25 personer fick mer eller mindre allvarliga skador då den tre timmar försenade sydgående Nordpiien spårade ur vid Granbo station någon mil söder om Bollnäs vid 9.30-tiden den 29 mars. Orsaken till olyckan antogs vara densamma som vid utspårin-gen vid Undersvik norr om Bollnäs, nämligen rälsförskjutningar till följd av tjällossningen. Materielskadorna blev stora. Tillsammans med röjnings- och reparationskostnader beräknades de uppgå till omkring två miljoner kronor. Bangården vid Granbo raserades på sex sekunder vid tågurspåringen. Det betecknades som ett under att olyckan inte krävde fiera människoliv. Samtliga de 14 stålvagnarna efter det elektriska loket kastades av spåret. Fyra vräktes nedför banvallen medan en trävagn kastades av spåren och nedför en slänt. Den rullade emellertid inte runt, och detta var enligt SJ-experterna tur. Den undgick därmed att krossas och de många passagerarna i vagnen klarade sig relativt bra. 82