Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Atomenergiens fredliga användning. Av fil. dr Tord Hall
- Strålningsrisken
- Ungdomsanstalten Roxtuna utan ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Calder Hall i Cumberland, atomkraftverket som invigdes av drottning Elizabeth den 17 oktober.
Längst t. v. framför administrationsbyggnaden syns transformatorstationen, varifrån elströmmen
överförs till riksnätet. Kylartornen till vänster.
människors, djurs och växters vävnader. Den farligaste radioaktiviteten från
atom-bombsexperimenten utgår från den långlivade isotopen strontium 90. De genetiska
riskerna, t. ex. på grund av röntgenbehandlingar vid sjukdomar eller på grund av
radioaktiva ämnens växande användning inom industrien, får icke underskattas.
Trots de på det hela taget lugnande resultaten underströks i båda rapporterna
hur litet vi ännu vet i fråga om den radioaktiva strålningens inverkan på vår
arvsmassa. Endast ett över hela världen under många generationer bedrivet samarbete
av alla de forskare som sysslar med hithörande ting kan väntas ge någon klarhet
i denna för hela mänskligheten livsviktiga fråga.
U ngdomsanstalten Roxtuna utan ledning
Chefen för ungdomsanstalten Roxtuna dr Ring
Lundqvist meddelade i mars, att han
tröttnat på förhållandena vid detta
kriminalvårds-laboratorium. Han ämnade avgå och hade sökt
tillbaka till den överläkartjänst i Göteborg, som
han tidigare innehaft. Som anstaltschef visste
han, såsom han uttryckte det, icke på vilket ben
han skulle stå. Personalen vid anstalten instämde
i kritiken. Fång vårdschef en överdirektör Hardy
Göransson gjorde — liksom dr Lundqvist — i
detta sammanhang det uttalandet, att
dubbelkommandot, tvånget att tjäna två herrar, måste
bort.
Personalbostäderna på Roxtuna betecknades
som kalla, dragiga och lyhörda. Byråchef Torsten
Eriksson, justitiedepartementets fångvårdsexpert,
förklarade däremot, att bostäderna på Roxtuna
var av helt vanlig byggnadsstandard.
Säkerhetsanordningarna var dåliga. Det upplystes, att
antalet rymlingar från anstalten på kvällen söndagen
den 25 mars var 37.
Dr Lundqvist utvecklade sin mening sålunda,
att anstalten icke var byggd för det klientel, som
hade placerats där. Man fick en känsla av att
Roxtuna var en skrivbordsprodukt. De som hade
suttit och bestämt hade tydligen icke haft en
aning om klientelets verkliga beskaffenhet. Sam-
tidigt betonade han, att han trodde att själva
principen för vårdformerna på Roxtuna var riktig.
Enligt vad det upplystes hade regeringen redan
vid årets början övergivit metoden att låta
justitiedepartementets sakkunnige tillsammans med
byggnadsstyrelsen svara för byggandet av nya
fång-vårdsanstalter, såsom hade skett med Roxtuna
(”dubbelkommandot”). I slutet av mars
förrättades en grundlig inspektion av Roxtuna. Sedan
saken hade varit före i riksdagen och
justitieminister Zetterberg hade efterlyst, vad dr
Lundqvist hade menat med dubbelkommando,
berättade denne, att han vid en flera timmar lång
konferens under påsken i justitiedepartementet
hade lagt fram en lång rad exempel på detta
kommando. Han hade då också erinrat
justitieministern om att byråchef Torsten Eriksson hade
beskyllt Lundqvist för att ha kommit med
osanningar. Då hade justitieministern ursäktande sagt:
”Ja, du förstår, Torsten Eriksson är en tuff
kille”. ”För min del har jag haft tillräckligt med
Tuffa killar’ på Roxtuna”, tilläde dr Lundqvist,
när han i en intervju berättade episoden.
Vid utgången av året var överiäkartjänsten i
Roxtuna ledigförklarad andra gången å rad,
sedan första gången endast en ung läkare med ringa
erfarenhet av ungdomsbehandling hade sökt.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:33 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1956/0093.html