Av den stora vagnen blev det endast en enda skrothög. Bilkatastrofen vid Kungsbroviadukten QQ-årige försäljaren Gösta Larsson från Äs-torp i Skåne var trettondagen på tillfälligt besök i Stockholm och for på kvällen ut i sin stora amerikanska vagn till restaurang Foresta där det var dans. Där sammanträffade han med en manlig bekant och sammanfördes av denne med en man som L. ej kände. Det bestämdes att bägge dessa herrar skulle följa med L. in till Stockholm. Före avfärden gav man plats i bilen åt ytterligare fyra personer, en man och tre damer: sammanlagt var det alltså i vagnen fyra herrar och tre damer. Man kom vid ett-tiden på natten körande Kungsgatan västerut mot Kungsholmen i — enligt polisens mening — stark fart. Kort före den punkt där Kungsbroviadukten delar sig i två trafikgrenar började föraren bromsa. Bilen fortsatte dock mot broräcket mellan brogrenarna. Vid stöten mot rännstenskanten lyftes frampartiet på bilen och träffade övre delen av broräcket, som knäcktes. Ögonblicket efter störtade bilen med en kvarts volt och delvis på sidan ned mot den 15 cm tjocka isen. Vid anslaget mot isen torde bilens högra sida och den svaga överbyggnaden ha kommit först. Bilen sjönk på några sekunder ner i den stora isvaken. På Kungsbroviadukten och angränsande gator befann sig flera nattvandrare, som rusade till olycksplatsen och började räddningsarbetet i avvaktan på polis, brandkår och ambulans. Hos brandkåren utlöste olyckan katastroflarm. Trots ett energiskt räddningsarbete lyckades det att rädda bara tre av bilens passagerare, näm- ligen bilens ägare, som undsiapp med några obetydliga skråmor, droskföraren K. T. Norberg, allvarligt skadad, samt kontoristen Anita Wester-by, skadad, ehuru ej allvarligt. Omkomna: representant Bengt Guterstam, civilingenjör Sven Dahlström, fru Inga-Lisa Elvgren och kontoristen fröken Ester Maria Friberg. Bilens förare, försäljare Gösta Larsson, åtalades inför Stockholms rådhusrätt där dom föli den 3 juli. Han fälldes för grov vårdslöshet i trafik, överskridande av tillåten färdhastighet, grovt vållande till annans död och olovlig körning. Domen löd på straffarbete i två år. Den fastställdes senare av Svea hovrätt. Spritmissbruket ökade Den 1 oktober hade spriten varit fri ett år. Enligt rapporter från olika håil hade erfarenheterna från det första året utan motbok varit synnerligen nedstämmande. Sjukhusen och vårdanstalterna var på sina håll överbelagda med alkoholpatienter, nykterhetsnämnderna överhopade med ärenden, dödligheten bland alkoholisterna fördubblad, fylleriförseelserna stegrade med 24 procent och brännvinsförsäljningen ökad med 30— 40 procent. Byråchefen A. Åman erinrade efter det första fria årets förlopp om att socialstyrelsen hade ansett, att man icke borde släppa Bratt-systemet utan att kompensera dess återhållande effekt med andra medel. 128