EKONOMISK ÖVERSIKT Av redaktör ÄKE LANTZ UTLANDET Expansion och stagnation — splittrad konjunkturbild Nedbromsat produktionstempo men en fortsatt, fastän starkt splittrad, högkonjunktur, kännetecknade i stora drag den ekonomiska utvecklingen under 1956 i världens ledande industriländer. De under årets sista kvartal tillstötta dramatiska händelserna i Egypten och Mellersta östern samt det blodiga undertryckandet av det ungerska folkets frihetssträvanden, tillförde den pyrande inflationselden nytt bränsle, dock inte av olja. Leveranserna av denna för Västeuropa alltmer oundgängliga kraft- och värmekälla sjönk katastrofalt genom totalstoppet i Suez-kanalen och de i Syrien sprängda oljeledningarna från Irak. Sammanlagt väntades Västeuropas underskott på olja bli cirka 40 procent, vilket med hjälp av amerikansk tillförsel ansågs kunna nedbringas till cirka 25 procent. Omdirigeringen av fartygen den långa omvägen runt Afrika medförde omedelbart avsevärt höjda fraktkostnader samt en besvärande knapphet på tonnage. Det samtidigt återupp-blossande kalla kriget mellan öst och väst markerade inledningen till ett nytt skede med stigande rustningsbördor och skärpta inflationsrisker. Såväl i Västeuropa som i Förenta staterna och Kanada sökte myndigheterna hålla tillbaka de expansiva krafterna och dämpa utvecklingen med hjälp av diskontohöjningar och en också i övrigt skärpt kreditpolitik. Dessa åtgärder kompletterades i en del fall med fiskala åtgärder mot företagen. De i samtliga fall nära nog helt utnyttjade reserverna av arbetskraft antydde under alla förhållanden att man kommit närmare produktionstaket, samtidigt med att den långvariga expansiva utvecklingen kulminerat främst i de västeuropeiska länder, där man särskilt energiskt med olika medel sökt dämpa högkonjunkturen. Detta gällde bl. a. Storbritannien, Sverige, Danmark och Nederländerna. Medan industriproduktionen helt stagnerade på den i och för sig höga sysselsättningsnivån, blev produktionsökningen i Frankrike till och med något större än närmast föregående år. Den västtyska produktionsökningen fortsatte med under årets lopp minskande tempo. Expansionen var påtaglig också i Belgien och Schweiz. Bland de nordiska länderna hade Norge den största industriella produktionsökningen (cirka 5 procent), medan den i Sverige stannade vid drygt 2 procent. Industriproduktionen i Danmark och Finland blev däremot något lägre under 1956 jämfört med 1955. På den nordamerikanska kontinenten var konjunkturen särskilt klart uppåtriktad i Kanada, även om den totala kvantitativa produktionsökningen reducerades från 9 till 7 procent. Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna var ganska ojämn med svaga punkter huvudsakligen inom bil- och bostadsbyggnadssektorerna. Mot årets slut blev emellertid aktiviteten livligare inom bilbranschen. Sysselsättningen var totalt sett hög och arbetslöshetsreserven mindre än 3 procent, vilket utövade en dragning uppåt för både löner och kostnader. Ett inte minst ur västeuropeisk synpunkt intressant drag var att de föregående årens prisstabilitet i Förenta staterna avlöstes av en prisuppgång. 9 129