STATSFINANSERNA. Inkomsterna på driftbudgeten för 1955/56 utgjorde 10 072 milj, kr., varemot stod utgifter på 9 691 milj. kr. Det formella budgetöverskottet blev 381 milj. kr. Efter avsättningar till vissa fonder, bl. a. 250 milj, kr. för kommunalskattemedel, 275 milj. kr. för sterilisering hos riksbanken samt 81 milj. kr. för investeringar i LKAB, uppstod ett underskott på 225 milj. kr. Nettoinvesteringsanslagen på kapitalbudgeten utgjorde 1 028 milj. kr. och upp-låningsbehovet cirka 700 milj. kr. Den svenska statsskulden steg under 1956 med 885 milj. kr. till 16 966 milj. kr. Den fonderade statsskulden ökade med 395 milj. kr. och den tillfälliga med 490 milj. kr. Penning- och kapitalmarknaden Frånsett en åtstramning under andra kvartalet var likviditeten på penningmarknaden i huvudsak god under de övriga kvartalen, medan kapitalmarknaden däremot under hela 1956 kännetecknades av brist på placeringsledigt kapital. Riksbankens guld- och valutareserv steg under 1956 med 18 milj. kr. till 2 448 milj, kr., vartill kom en ökning i affärsbankernas valutabehållning med 196 milj. kr. till 317 milj. kr. Landets totala synliga valutareserv steg följaktligen med 214 milj. kr. till 2 765 milj. kr. Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringsposter framgår av följande siffror i milj, kr.: 1955 ult. 1956 dec. Förändring Guld och valutor ................................................. 2 159 2 375 4-216 EPU-valutor ........................................................ 303 235 — 68 Övriga valutor ........................................ —32 —162 —130 Summa guld och valutor 2 430 2 448 4- 18 Obligationer och skattkammarväxlar ............................... 4 0231 4 3902 4-367 Affärsbankernas checkräkning ....................................... 418 241 —177 Statsverkets checkräkning .......................................... 321 260 — 61 Sedelomlopp ...................................................... 5 319 5 598 4-279 1 Varav skattkammarväxlar 1 700 milj. kr. 2 Varav skattkammarväxlar 2 350 milj. kr. BANKERNA. Affärsbankerna kom under 1956 under allt starkare inflytande av den statliga kreditpolitiken, vilken på ett olyckligt sätt förryckt deras kredit-förmedlande samhällsuppgift. Utlåningen sjönk med 105 milj. kr. till 10 636 milj, kr., men bakom denna nettominskning låg betydande förändringar beträffande de olika delposterna. Mot en uppgång för byggnadskreditiv på drygt 440 milj. kr. stod en sammanpressning av kreditvolymen för kommersiella ändamål med cirka 335 milj. kr. Inlåningen ökade med 54 milj. kr. till 13 091 milj. kr. med tyngdpunkten lagd på de kortfristiga räkningarna, som steg med nära 450 milj, kr., medan de långfristiga sjönk med knappt 400 milj. kr. Sparbankerna. För landets 84 större sparbanker steg inlåningen från 7 484 till 8 060 milj. kr. och utlåningen från 7 101 till 7 580 milj. kr. Ökningen torde främst få tillskrivas den från kreditåtstramningen undantagna bostadsbyggnads-sektorn. Premiesparandet uppgick till nära 300 milj. kr. mot drygt 200 milj. kr. för affärsbankerna. 142