AKTIER OCH OBLIGATIONER. Aktiemarknaden kännetecknades också under 1956 av minskad omsättning och vikande kurser. Nedgången accentuerades för flertalet papper av Suezkrisen. Vid 1956 års slut hade Jacobson & Ponsbachs industriaktieindex fallit med cirka 13 procent, medan nedgången för bankaktierna stannade vid 4 procent. Rederiaktierna, vilka närmast agerade som utrikespolitiska stormsvalor, steg däremot med 16 procent. Omsättningen på börsen stannade vid 160 milj. kr. jämfört med 189 milj. kr. under 1955 och 241 milj. kr. 1954. Emissionsverksamheten var fortfarande livlig fast betydligt mindre än under 1955. Sammanlagt emitterades cirka 500 milj. kr. (f. å. 1 000), varav i nya aktier 300 milj. kr. samt i fondaktier 200 milj. kr. Obligationsmarknaden. Under större delen av 1956 var obligationsmarknaden tyst och intresselös och kursläget påfallande svagt. Marknaden aktiverades emellertid under januari samt oktober—november främst i samband med nyemissioner av kommun-, kraftverks- samt hypoteksinstitutionslån. Diskontohöjningen den 23 november och emissionen av ett långfristigt statslån till 4% procent medförde omedelbart en allmän anpassning efter det nya ränteläget. Den oväntade statsupplåningen gav inte mer än 200 milj, kr., vilket dock tydligen var tillräckligt för att understryka bristen på placeringsledigt kapital; kursläget försvagades och gav upphov till förmodanden om en ytterligare räntehöjning. Den totala obligationsstocken steg under 1956 med omkring 650 milj, kr. till cirka 19 000 milj. kr. Av ökningen under året hänförde sig cirka 400 milj. kr. på hypoteksobligationer. Staten ökade sin nettoupplåning på obligationsmarknaden med cirka 70 milj. kr. — ett ovanligt lågt belopp. (Fortsättning på sidan 144) Sverige fick eget hus i Madrid I närvaro av prins Bertil samt ett stort antal företrädare för svensk utlandsrepresentation och svenskt näringsliv invigdes den 27 september Sverige-huset, Casa de Suecia, i Madrid. Det är beläget vid Calle de Marqués de Casa Riera, mitt i hjärtat av den spanska huvudstaden. I byggnaden inrymmes svenska konsulatet och vidare finns där en mångfald kontor för svenska exportindustrier och handelshus. Självfallet har också Svenska handelskammaren sina lokaler i Sverige-huset, liksom Intercambio Comercial Espana-Suecia. Men inte enbart de kommersiella intressena är företrädda i Sverige-huset. Där finns också nybildade Svensk-spanska institutet, som kommer att verka för ökat kulturellt utbyte meilan de båda länderna. Skandinaviska klubben har också sin lokal i Sverige-huset. Sverigehuset i Madrid. 143