Utrikeshandel och sjöfart Ännu en gång blev det nya rekord för såväl export som import. I volymsiffror räknat ökade exporten av massa och papper med vardera 11 procent, järnmalm 10 procent, järn och stål hela 40 procent samt verkstadsprodukter drygt 15 procent; fartygsexporten blev ungefär oförändrad. För trävaror sjönk däremot exportvolymen med 7 procent. Motsvarande förändringar på importsidan blev en ökning för bränslen med 15 procent, medan importvolymen för maskiner och instrument steg med cirka 10 procent och för transportmedel med nära 20 procent, främst till följd av ökad införsel av fartyg och flygplan; införseln av bilar visade en ganska obetydlig volymökning. Importvolymen för textilvaror steg med 2 procent. Importen av järn och stål var 1956 24 procent lägre än 1955, då den emellertid hade påverkats av en betydande lagerpåfyllnad. Följande tabell anger värdesiffrorna för 1955 och 1956 samt förändringarna i värde och volym. Handelsbalansen 1955—1956 Förändringar 1955—1956 Miljoner kronor 1955 1956 Värde Volym Mkr % % Import ................................ 10 337 11 416 +1 079 +10 +6 Export ................................. 8 933 10 047 +1 114 +12 +10 Importöverskott .................... 1404 1 369 — 35 — — Sjöfartsintäkter på netto cirka 1 200 (f. å. 1 025) milj. kr. motvägde större delen av importöverskottet och bidrog kraftigt till att underskottet i bytesbalansen kunde minskas från 414 milj. kr. 1955 till knappt 200 milj. kr. 1956, och detta trots att vårt bytesförhållande gentemot utlandet ”terms of trade” hade försämrats med cirka 3 procent eller mer än väntat. Försämringen i prisförhållandet innebar ett inkomstbortfall med omkring 300 milj. kr. i form av ”gratisprestationer”. Underskottet i bytesbalansen på nämnda 200 milj. kr. jämte ett utflöde av kapital på netto cirka 100 milj. kr. borde i princip ha medfört en nedgång av landets synliga totala valutabehållning med cirka 300 milj. kr. Valutareserven steg emellertid i stället med omkring 214 milj. kr. som följd av betalningsför-skjutningar, inte minst föranledda av den skärpta kreditåtstramningen inom landet. Importökningen från dollarområdet blev trots en avmattning jämfört med 1955 särskilt kraftig eller cirka 23 procent. Även importen från sterlingområdet visade en betydande stegring, cirka 15 procent. Större delen av importökningen från övriga EPU-länder hänförde sig till Västtyskland. Vårt importöverskott med nämnda land steg till över 1 100 milj. kr. För sjöfartsnäringen blev 1956 ett både brydsamt och hektiskt år som en följd av den med Suezkanalens nationalisering förknippade dramatiska händelseutvecklingen. Omfattande omläggningar av sjöfartsruterna samt därav föranledd knapphet på framför allt tanktonnage medförde betydande fraktstegringar och kostnadsökningar. Enligt kommerskollegii fraktindex steg trampfrakterna med genomsnitt ligt 11 procent från indextalet 171 för december 1955 till 189 (1948=100) och tankfrakterna med inte mindre än 85 procent från 166 till 306. Eftersom större delen av tanktonnaget var långtidsbundet, representerade den anförda höjningen huvudsakligen det lediga tonnaget. Handelsflottan omfattade vid 1956 års slut 1 608 (föregående år 1 639) fartyg om sammanlagt 2,96 (2,79) milj, bruttoton. Större delen av tonnageökningen utgjordes liksom året förut av nybyggda fartyg. 144