Fritz Broek Fredrik Carlson Mauritz Carlson Knut Bohlin (Se föreg. sida) Fritz Broek, f. 1877, nationalekonom, prof. em. Var t. f. professor vid Göteborgs högskola 1912— 1914, vid Lunds universitet 1917—1918 och vid Uppsala universitet 1919. Från 1921 till 1942 var han ordinarie professor i ämnet där. Bland hans arbeten kan nämnas ”Den nationalekonomiska betydelsen av allmänt rusdrycksförbud” (1916), ”Om tullarna” (1917) och ”Prisbildningen” (1921). Död den 12 december. Fredrik Carlson, f. 1879, industriman och uppfinnare. Han var son till grundaren av Stockholms superfosfat a.-b. och anställdes i detta bolag 1914 efter bergsingenjörsexamen och studier i Dresden, där han utarbetade en förbättrad metod att framställa kalkkväve. Efter återkomsten till Sverige konstruerade han ett eget system för framställning av produkter ur luftens kväve. 1910 fick han i uppdrag att uppföra fabrikerna vid Ljungaverk och ledde sedan från 1911 till 1921 utvecklingen av den kemiska storindustrien där. Död den 6 juni. Mauritz (Moje) Carlson, f. 1877, direktör. Blev 1907 ombudsman i Järnbruksförbundet och sekreterare i Järnverksföreningen och 1912 ombudsman i Uddeholmsbolaget. 1916—1936 var han verkställande direktör i a.-b. Custodia och 1937—1949 i a.-b. Custos. Under 30 år till 1949 var han sekreterare i Sveriges tekniskt industriella skiljedomsinstitut och 1930—1949 fullmäktig i Jernkontoret. Död den 14 oktober. Peder Clason, f. 1894, arkitekt. Erövrade 1920 Konsthögskolans kungliga medalj och studerade sedan i fem år klassisk och modern byggnadskonst i Frankrike, Italien, Grekland, England och Brasilien. 1943 blev han byråchef i flygförvaltningen och 1946 chefsarkitekt i fortifikationsförvalt-ningen. Bland hans arbeten kan nämnas svenska utställningspaviljongen i Barcelona 1920 och i Bryssel 1935 och det svenska studenthemmet i Paris. Död den 9 juli. Gunnar Dahlberg, f. 1893, ärftlighetsforskare, professor. Blev docent i medicinsk ärftlighetsforskning och medicinsk statistik 1926 och var sedan 1936 professor i Uppsala och chef för statens rasbiologiska institut. Död den 25 juli. Erik Edholm, f. 1874, kirurg, f. d. överläkare. Var bl. a. kirurgisk expert i Södersjukhusets byggnadskommitté. Han kom till S:t Eriks sjukhus i Stockholm 1912, var överläkare på kirurgiska avdelningen där 1927—1939 och sjukhusets styresman 1926—1934. Död den 7 augusti. Bernhard Ekström, f. 1890, f. d. ordförande i Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF). Han var en av initiativtagarna till RLF-rörelsen och blev 1940 förbundsordförande, en post som han innehade till 1955. Han invaldes av bondeförbundet 1948 i första kammaren men avsade sig sedan detta uppdrag. Död den 20 juni. Peder Clason Gunnar Dahlberg Erik Edholm Bernhard Ekström 280