UTRIKESPOLITISK ÖVERSIKT 1956 Av redaktör SVEN BERGER Krig och svåra politiska konflikter skakade världen 1956. De kunde begränsas — trots att demokratiska statsmän obetänksamt tagit allvarliga risker, medan östblockets ledare fört ett hotfullt språk och uppträtt aggressivt. Omvälvande händelser i Östeuropa och Mellersta östern förändrade så starkt hela den internationella situationen att framtidsperspektiven var mycket dunkla vid årets slut. Alla stormakterna var nödsakade att ompröva sin ställning. Opinionen i de fria länderna var besviken i sina förväntningar om bättre tider. Då man sökte fäste för hoppet om att freden skulle kunna tryggas, återvände man ständigt till tanken att förnuft och besinning trots allt fått ökat utrymme, därför att alla visste att massförstörelsevapnen sannolikt skulle göra ett storkrig till en katastrof för samtliga parter. Händelserna hade dock visat, att kriget ingalunda hade bannlysts som medel att ”lösa” konflikter. Under vissa omständigheter kunde begränsade väpnade aktioner, igångsatta i vätebombens skugga, gynna en aggressiv makt. Sådana lokala krig kunde också vålla ytterst svåra internationella kriser med rika tillfällen för en totalitär stat som Sovjetunionen att vålla söndring och förvirring bland de demokratiska nationerna. Med en skara strejkande arbetare bakom sig håller en kvinna ett kamptal under demonstrationerna i Poznan. Demonstranterna bär en polsk flagga struken i blodet från en nedskjuten arbetarpojke. 338