eller mindre förefintliga rätt, utan i stället att samverka i trafiken med andra och om möjligt hjälpa andra till rätta. Om vi tänker efter en smula, så skall vi lätt finna åtskilliga andra former av själviskhet, från de mera grova och påtagliga till de mera raffinerade, t. ex. då man i egoistisk avundsjuka inte unnar en medmänniska det som man till äventyrs själv saknar, eller då man helt egoistiskt blir bitter över en annans framgång fastän man i stället borde känna glädje däröver. Jag tror nu fullt och fast att skulle vi börja tänka mindre på oss själva och mera på andra, så skulle inte bara samlevnaden bli lättare och mindre fylld av onödiga förargelser, utan vi skulle alla känna oss betydligt lyckligare. Det är i själva verket något av den högsta lycka en människa kan erfara att avstå något åt andra, att visa hänsyn gent emot sina medmänniskor, att hjälpa sin nästa även med offrande av egna fördelar, egen bekvämlighet. Allt detta underlättar ju också inom ett folk den samverkan, den sammanhållning, som är nödvändig för landets välbefinnande. Och medan samlevnaden människor emellan är på tal så har åtminstone jag den erfarenheten att en portion gott humör är högeligen hälsosam. Allvarliga ting skall naturligtvis dryftas med tillbörligt allvar. Men även här kan ett litet skämtsamt ord vara välgörande. Säkert är att det godmodiga, vänliga skämtet, glimten i ögat är en värdefull faktor i den dagliga samvaron, så i hemmet som på arbetsplatsen. Humorn kanske härvidlag kan jämföras med oljan som får maskinen att arbeta utan att gnissla.”

ÅRET 1957 I ETT NÖTSKAL

Vädret: Vad som främst satte sin prägel på vädret var den synnerligen rikliga nederbörden under juli—september som medförde att stora delar av spannmålsskörden antingen ej alls kunde bärgas eller blev av undermålig kvalitet medförande enorma förluster för jordbruksnäringen. Temperaturförhållandena var däremot föga anmärkningsvärda både för hela året och för de enskilda månaderna. Inrikes: Drottning Juliana och prins Bernhard av Holland gjorde ett officiellt besök i Sverige och svenska kungaparet besökte officiellt Island. Koalitionen sprängdes mellan socialdemokraterna och centerpartiet — bondeförbundet bytte namn under året — och centerpartiets fyra statsråd lämnade regeringen, varefter en rent socialdemokratisk ministär Erlander bildades. Även i övrigt förekom flera personskiften inom regeringen, ett par av dem till följd av dödsfall. Folkomröstning hölls om tre alternativ till tilläggspension som överbyggnad på en ökad folkpension. Utrikes: Sovjetunionen sände ut i rymden två konstgjorda jordsatelliter. En väsentlig förutsättning för dessa ”sputnikar” var stora ryska framsteg i fråga om långdistansraketer av revolutionerande militär betydelse. Moskva begagnade tillfället till en politisk offensiv mot västmakterna. USA, som förgäves försökte sända upp en mindre försökssatellit, beslöt att starkt öka sitt vetenskapliga och militärtekniska program. Inom NATO uppstod en förtroendekris. Västalliansens alla regeringschefer höll en konferens i Paris med president Eisenhower i spetsen. Denne hade kort tid före drabbats av ett lindrigt slaganfall. Konferensen godkände principiellt planer om europeiska baser för kärnvapenförsedda amerikanska medeldistansrobotar. Några stater, främst Danmark och Norge, avvisade dock sådana baser i fredstid, och majoriteten förordade nya politiska förhandlingar öst—väst. USA försökte bl. a. genom Eisenhowerdoktrinen, som proklamerades på nyåret, motverka ökat ryskt inflytande i Mellersta östern. Jordanien togs under amerikanskt beskydd. Moskva blåste upp en kris mellan det proryska Syrien och Turkiet. Krusjtjevs motståndare Kaganovitj, Malenkov, Molotov och Sjepilov utstöttes ur Sovjetunionens ledning, senare också försvarsminister Sjukov.