Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kungaparet på statsbesök på Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täta skaror kantade kungaparets väg vid färden från flygplatsen in i Reykjavik.
således glädja oss åt att, om än i ringa mån, ha deltagit i det högst märkliga historiska skeendet, då
Island först blev bebyggt. Alltsedan den tiden har gemenskapen mellan våra bägge folk, givetvis med
växlande styrka och trots skiftande öden, hållits levande.
Jag önskar vid detta högtidliga tillfälle särskilt understryka den stora tacksamhetsskuld i vilken vi
stå till Island, när det gäller den isländska diktningens och historieskrivningens roll för de övriga
nordiska folkens nationalmedvetande och deras kunskaper om sin egen historia. Utan Snorri Sturluson
skulle sålunda även vi svenskar ha haft en ytterligt fragmentarisk kännedom om vårt eget lands äldre
historia. Island hade redan en rikt flödande litterär sagodiktning med historisk bakgrund på den tid,
då vår svenska litteratur, så vitt vi veta, inskränkte sig till kortfattade runinskrifter. Denna sagoskatt
är av betydelse även för världen i övrigt. Det är ingen underskattning av de andra nordiska ländernas
litteratur att påstå, att Nordens kanske viktigaste bidrag till världslitteraturen lämnats just av Island.
Även i vår tid har den isländska litteraturen att framvisa betydande verk. Traditionen från forntiden
har upprätthållits. Sålunda var det för oss svenskar en stor glädje, då Islands store möderne epiker
Halldör Laxness för två år sedan tilldelades Nobels litteraturpris.
Islänningarnas livliga intresse för sin egen litteratur, enkannerligen den gamla, är vittbekant. Det
torde knappast finnas något annat folk, där denna känsla är starkare. Därmed sammanhänger väl
även dess livliga känsla för tradition. I detta sammanhang behöver jag endast erinra om
släktforskningens enastående starka ställning i Island, liksom om det stora värdet av det material, som härvid
står till förfogande.
Mellan Sverige och Island förekommer numera en allt livligare kontakt på det vetenskapliga
området. Isländska vetenskapsmän ha i samverkan med utlandet uppbyggt en egen vulkan- och
glaciär-forskning, som åtnjuter högsta internationella anseende. Isländska studerande äro allt oftare sedda och
städse högst välkomna gäster vid våra universitet och andra högre läroanstalter. Kanske detta i sin
mån har bidragit till att så många svenska studerande — årligen närmare ett tusental — lära sig
gammal-isländska, en nog så viktig del i deras studier av nordiska språk.
Drottningens och mitt besök är ett uttryck för Sveriges önskan att stärka och att vidga
vänskapsförbindelserna mellan våra bägge folk. Vi i Sverige glädjas åt det goda samarbete, som grundats oss
emellan inom ramen för det Nordiska rådet, samt genom regelbundna sammanträffanden mellan
ländernas utrikesministrar och andra regeringsledamöter. Med varmt intresse följa vi svenskar det
isländska folkets målmedvetna strävan att utveckla sitt land till ett nutida samhälle i bästa
bemärkelse och i vänskaplig kontakt med andra länder. Att så mycket därvidlag redan skapats utgör en
källa till glädje och beundran. Vi önska all framgång i detta arbete för att trygga folkets andliga
och materiella välfärd. Måtte Island gå en ljus och lyckosam framtid till mötes!
Jag utbringar nu en hjärtlig välgångsskål för Islands President, för Presidentens Maka, för Islands
land och folk samt för fortsatt samarbete och förståelse mellan våra båda folk.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1957/0027.html