Den ekonomiska utvecklingen under det förflutna året har präglats av en balanserad högkonjunktur med betydande framsteg på skilda områden. En hög sysselsättningsgrad har kunnat bibehållas. Produktionen har varit i stigande, om än takten dämpats. Levnadsstandarden har höjts genom att såväl den privata som den offentliga konsumtionen har legat på en hög nivå. Exporten har ökat mer än importen. Bytesbalansen uppvisar likväl ett underskott. Störningarna i den internationella handeln med flytande bränslen ha medfört påfrestningar för vårt folkhushåll. Den rådande högkonjunkturen inom landet, i förening med det spända världsläget, nödvändiggör fortsatta åtgärder för att förhindra en utveckling mot inflation och prisstegring. Samtidigt kräves dock skärpt uppmärksamhet mot de tendenser till arbetslöshet som kunna uppträda inom skilda branscher och orter. Strävandena att främja ett fortsatt framåtskridande med bibehållen ekonomisk jämvikt ha satt sin prägel på det förslag till riksstat, som nu förelägges Eder. Förslaget inrymmer betydande anslagsför-stärkningar för forskning, undervisning, sjukvård, fångvård, nykterhetsvård och ungdomsvård samt för en upprustning av familjepolitiken. ökade anslag äskas för utvecklingsarbetet på atomenergiens område. Förslag kommer vidare att framläggas om kommunal skattesänkning. Tillgodoseendet av alla dessa angelägna ändamål föranleder en avsevärd ökning av statsutgifterna. Trots en i övrigt stark återhållsamhet vid prövningen av de anmälda medelsbehoven har det därför inte varit möjligt att i budgetförslaget uppnå full täckning av statens totala utgifter. Jag har för avsikt att förelägga Eder förslag i pensionsfrågan samt om en allmän arbetstidsförkortning. Händelserna i Mellersta östern ha riktat uppmärksamheten på sårbarheten i vår bränsleförsörjning. Förslag skall framläggas om en vidgad lagringsskyldighet i fråga om oljor samt om en fortsatt utbyggnad av våra inhemska energikällor. Dämpad produktionst akt Finansminister Sträng presenterade som väntat en ny ”rekordbudget”. Inkomsterna på driftbudgeten hade ökat med 582 milj. kr. till 11 891 milj. kr. och utgifterna med 288 till 10 890 milj. kr. Efter vissa reduceringar förbyttes emellertid detta överskott i ett beräknat underskott på totalbudgeten med 282 milj. kr. Någon totalbalansering hade enligt finansministern inte varit möjlig att åstadkomma, ehuru en sådan varit riktpunkten för budgetarbetet. I finansplanen erinrade hr Sträng om att produktionen stigit långsammare än man varit van vid under efterkrigstiden. Dämpningen på produktionssidan motsvarades av en avsaktning för både den privata konsumtionen och den privata investeringsverksamheten, ehuru mest för den sistnämnda. Den försvagade aktiviteten i näringslivet ansågs höra samman med att kredit- och finanspolitiken i förening begränsat företagens finansieringsmöjligheter och tvingat dem att skära ner eller uppskjuta sina investerings- och produktionsprogram. Finansministern ansåg sig kunna konstatera en väsentligt bättre samhällsekonomisk balans än för två år sedan, då den ekonomiska politiken börjat skärpas. Den totala efterfrågan på varor och arbetskraft var dock fortfarande större än tillgången. Det tillfogades, att kravet på en effektivt efter-frågebegränsande ekonomisk politik måste bli desto starkare som man stod i begrepp att genomföra åtskilliga konsumtionsstegrande reformer och kapitalslukande samhälleliga investeringar. I en uppmärksammad passus betonade finansministern att en snabb ökning av det totala sparandet inte kan nås genom en stegring av det personliga sparandet utan att man främst måste lita till företagssparan-det och det offentliga sparandet. Samtidigt fästes uppmärksamheten på vad som i det sammanhanget borde kunna åstadkommas genom fondering av pensionsavgifter vid en obligatorisk tjänstepensio-nering. Budgeten fick ett blandat mottagande. I den socialdemokratiska pressen var ett genomgående tema att regeringen gjort bästa möjliga i en svår situation. Från oppositionssidan levererades hård kritik. ”Det mest erkännsamma man kan säga om hr Sträng”, skrev Svenska Dagbladet, ”är att han icke på något sätt försöker dölja sitt kompletta misslyckande.” Uppskovet med ställningstaganden i viktiga frågor jämte ovissheten om framtidsutsikterna ”gör att budgetförslaget i stora delar måste betecknas som ett utkast och icke som definitivt. Därmed gör det också skäl för benämningen hr Strängs ofullbordade, en symfoni i moll”. Remissdebatten Remissdebatten, som ägde rum den 21 januari, fick en ovanlig upptakt i det att finansministern själv inledde. Han motiverade detta med att budgeten kunde behöva en extra kommentar, innan meningsutbytet i riksdagen började. Oppositionen var missnöjd med att på detta sätt avhändas initiativet, och folkpartiledaren hr Ohlin frågade syrligt: Tror hr Sträng att han skriver så tråkigt, att riksdagen inte vill läsa vad som står i budgeten? Hr Sträng avväpnade med att nicka jakande. 36