RIKSDAGEN 1957 Av byråchefen TORSTEN BJERLÖW 1957 års riksdags vårsession avslutades den 31 maj, medan höstsessionen pågick under tiden 16 oktober—18 december. Den av riksdagen under vårsessionen antagna riksstaten för budgetåret 1957/58 upptog utgifter under de fjorton huvudtitlarna på 10 277 324 400 kr. vilket innebar en ökning med ca 935 milj. kr. med de största utgiftsökningarna belöpande på försvars-, social-, ecklesiastik- och civildepartementen; kommunikationsdepartementets anslag visade en nedgång med omkring 250 milj. kr. Utgifterna för statens kapitalfonder upptogs till 1 016 777 200 kr. Kapitalbudgeten slutade på ett belopp av 1 163 187 000 kr. mot 411 038 200 kr. för budgetåret 1956/57. Ä en till-läggsstat II för sistnämnda budgetår anvisades vidare anslag å driftbudgeten till belopp av 240 788 400 kr. och å kapitalbudgeten till belopp av 212 174 100 kr., och slutligen fastställdes såsom tidigare en beredskapsstat för försvarsväsendet. Vid höstsessionen anvisades ytterligare på tilläggsstat I för budgetåret 1957/58 7,6 milj. kr. å driftbudgeten (utlottning å skattepremielånet samt kampanj för lönsparande) och 20 milj. kr. å kapitalbudgeten (utbyggnad av storflygplatsen). VÅRSESSIONEN Arbetstiden. En successiv sänkning beslöts av maximiarbetstiden per vecka från 48 till 45 timmar, övergången till 45-timmarsveckan sker med början den 1 januari 1958 och skall vara helt genomförd den 1 januari 1960. Reglerna om den ordinarie arbetstidens begränsning har gjorts på visst sätt dispositiva, i det arbetsgivare och arbetstagare beretts möjlighet att i form av kollektivavtal träffa överenskommelse om längre veckoarbetstid. ASSI. Riksdagen beslöt, att a.-b. Statens skogsindustrier skulle skiljas från domänverket och direkt underställas K. M:t i handelsdepartementet. I syfte att konsolidera bolagets ekonomiska ställning beslöts, att ett belopp av 35 milj. kr. skulle tillföras bolaget genom ökning av aktiekapitalet. Det förutsattes, att bolagets investeringar icke utan statsmakternas föregående prövning skulle givas större omfattning än att de kunde täckas genom självfinansiering. Barnbidragen. Riksdagen beslöt höja de allmänna barnbidragen fr. o. m. den 1 januari 1958 från 290 kr. till 400 kr. Vidare beslöts införande fr. o. m. samma dag av allmänna, ej behovsprövade studiebidrag till heltidsstuderande 16-och 17-åringar. Barnmisshandel. Genom en av riksdagen beslutad ändring i strafflagen kan numera missbruk av äganderätt beivras, även om den blott inneburit lindrig misshandel. Tidigare författningsbestämmelser hade visat sig lägga hinder i vägen för att beivra även uppenbara fall av barnmisshandel. Bostadspolitiken. Riksdagen godkände i huvudsak av K. M:t framlagda ändringsförslag rörande bostadspolitikens utformning, innebä rande bl. a. en minskning av de generella subventionerna. Sålunda skulle räntan på tertiärlån och egnahemslån höjas från i allmänhet 3 till 4 proc, och den av staten ”garanterade” räntan på primär- och sekundärlån med 0,5 proc. Amorteringstiden för tertiärlån skulle vidare förkortas, varjämte viss del av de under åren 1951—57 beviljade tilläggslånen skulle amorteras fr. o. m. den 1 januari 1958. Familjebo-stadsbidrag skulle kunna beviljas jämväl familjer och ensamstående med ett minderårigt barn. Kommunernas och byggnadsföretagens planering av nya projekt borde ske med utgångspunkt i en total bostadsbyggnadsvolym om ca 60 000 lägenheter per år. Cigarretter. En höjning beslöts av skatten på cigarretter med ca 1 öre per styck, räknat fr. o. m. den 1 juli 1957. Energiskatt. Riksdagen beslöt införande fr. o. m. den 1 juli 1957 av en allmän energiskatt, som skall utgå för de viktigaste slagen av fasta och flytande bränslen, nämligen kol och koks, kolbriketter och stybb, bensin och motorsprit, motorbrännolja och eldningsoljor, samt därjämte för elkraft. Energiskatten, som betingats av de stora investeringsbehoven på energiområdet, främst på atomenergiområdet och för lagring av olja och bensin, beräknas tillföra statskassan skatteintäkter på ca 375 milj, kr., därav 50 milj. kr. motsvarande den tidigare elskatten, som i fortsättningen skall uppgå i den allmänna energiskatten. Enhetsskolan. Vissa riktlinjer för planeringen för enhetsskoleorganisationens allmänna genomförande beslöts. Den nuvarande försöksperioden beräknas fr. o. m. läsåret 1962/63 övergå i en period, varunder allmän övergång till obligatorisk enhetsskola skall ske. Denna period beräknas vara t. o. m. läsåret 1968/69. Enhets- 55