skolan beräknas vara i huvudsak helt genomförd inom hela landet läsåret 1972/73. En särskild statlig försöksskola skall upprättas i Linköping. Folkomröstning. Det slutliga beslutet i fråga om ett sedan 1954 års riksdag vilande grundlags-ändringsförslag ang. rådgivande folkomröstning uppsköts till 1960 års riksdag. Folktandvården. Riksdagen begärde hos K. M:t en snabb översyn av folktandvården. Företagsbeskattningen. Motionsyrkanden om lättnader i företagsbeskattningen föranledde icke någon riksdagens åtgärd. Försvaret. Repetitionsövningarnas återupptagande medförde en väsentlig ökning av åtskilliga anslag under törsvarshuvudtiteln Hyresregleringen. Med hänsyn till det alltjämt ogynnsamma läget på bostadsmarknaden förlängdes hyresregleringen på ytterligare två år t. o. m. den 30 september 1959. Samtidigt bemyndigades emellertid K. M:t att besluta om s. k. samordnad regional och kategorimässig avveckling av regleringen. JO. En gemensam instruktion har utfärdats för JO och MO, som bl. a. ger JO tillsyn jämväl på det kommunala området, i anslutning till av riksdagen tidigare beslutad grundlagsändring ang. utvidgning av verksamhetsområdet för JO och MO. Jordfästningslag. En ny jordfästningslag antogs, upptagande i motsats till den tidigare lagstiftningen i ämnet allmänna regler, som gäller för envar oberoende av samfundstillhörighet. Den avlidnes vilja skall vara avgörande för hur begravningen skall ske. Om särskilda skäl föreligger, kan upplåtande av kyrka få ske i annan ordning än svenska kyrkans. Lagen medger, att utspridande av avlidens aska skall kunna få ske i viss ordning. Juristutbildningen. En omläggning beslöts av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen, syftande mot följande grundläggande examina, nämligen juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig examen samt filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Kommunerna. En ny lag om kommunalförbund antogs, vilken syftade till att så långt möjligt anpassa förbundens organisation efter den vanliga organisationen samt att stärka medlems-kommunernas inflytande på förbundens verksamhet. Ett beslutande organ, förbundsfullmäk-tige, har tillskapats för kommunalförbund, tilllika med ett verkställande organ, förbundsstyrelse. Antalet förbundsfullmäktige bestämmes av kommunerna själva, medan förbundsstyrelsen utses av förbundsfullmäktige. — Härjämte antogs en lag om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats m. m., t. ex. för parkering, kiosker, korv- och glasstånd etc. LKAB. Till inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara ab (LKAB) anvisades 165 milj, kronor. Luftfartslag. 1922 års luftfartsförordning har ersatts av en av riksdagen antagen luftfartslag, som omfattar hela den offentliga lufträtten jämte vissa anslutande privaträttsliga förhållanden. Lärarna. Beslut fattades om vissa riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av lärar- och skol-ledarbefattningar. Anvisningar för meritvärderingen skall utarbetas. Nöjesskatten. Med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1957 beslöts vissa ändringar i nöjesbeskatt-ningen, vilka syftade till att åstadkomma lättnader och förenklingar i beskattningen. Vissa slag av sceniska och musikaliska framträdanden har befriats från nöjesskatt, nämligen teaterföreställning, musikunderhållning, litterär underhållning och uppvisning i konstnärlig dans. Revy-, kabaret- och varietéföreställningar skall däremot beskattas även i fortsättningen. En utvidgning av möjligheterna till skattelind-ring för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer har vidare skett jämte viss omläggning i fråga om biografnöjesskatten. Slutligen har den särskilda beskattningen av sådana danstillställningar på restaurang, till vilka inträdesavgift inte krävs, avskaffats. Oljelagring. Under intryck av Suezkrisen antog riksdagen ett program för ökad lagring av mineraloljor under den närmaste femårsperioden till en beräknad kostnad av 600 milj, kr., varav 500 milj. kr. belöpte på oljehandeln och 100 milj. kr. på de s. k. storkonsumenterna. Kostnaderna skall till 40 proc, betalas av oljehandeln och oljeraffinaderierna, importörer av olja för egen förbrukning samt vissa större, huvudsakligen industriella förbrukare, medan återstoden tas ut genom en höjning av oljepriserna. Ort sav dragen. Betr, de kommunala ortsa vdragen beslöts en höjning till paritet med vad som gäller vid den statliga beskattningen. Höjningen har trätt i kraft den 1 jan. 1958 och tillämpas första gången i fråga om den preliminära skatten för år 1958 och vid 1959 års taxering. I samband med genomförandet av denna reform skall kommunerna beredas kompensation av statsmedel för den därav föranledda inkomstminskningen under viss övergångstid. Statens kostnad för reformens genomförande har för de första tre åren beräknats till 500 milj. kr. årligen för att till år 1965 ha nedbringats till ca 200 milj. kr. Pensionsreformen. I likhet med föregående år anvisades 275 milj. kr. till fondering för framtida pensionsändamål. Beloppet skulle utgå av medel, som under budgetåret 1957/58 beräknades inflyta genom den av 1955 års riksdag beslutade höjningen av företagsbeskattningen. — Riksdagen antog en lag om folkomröstning i pensionsfrågan, vilken skulle äga rum den 13 oktober 1957 och gälla principerna för en pensionsreform i enlighet med tre av allmänna pensionsberedningen framlagda alternativ. De olika röstsedlarna skulle förses med en gemensam ingress, enl. vilken avikten vore att successivt höja folkpensionerna, så att de år 1968 uppgår till 5 400 kr. för två pensionsberättigade 56