Tre av deltagarna i partiledarmötet om storflygplatsf rågan i mars: statsminister Erlander, statsrådet Sven Andersson och vikarierande högerledaren Leif Cassel. Källskatten som slutlig skatt för alla anställda på svenska handelsflottans fartyg i östersjö-, Nordsjö- och oceansjöfart föreslogs av 1956 års sjömansskattesakkunniga som även föreslog särskilda skattetabeller för sjöfolk och slopande av deklarationsskyldighet för alla inkomster av anställning hos redare. Gifta sjömän skulle vidare slippa sambeskattning. 31/10. Slopande av kvarlåtenskapsskatten och en enda dödsboskatt, arvslottsskatt, föreslogs av arvskatteutredningen. En majoritet av fyra medlemmar förordade en sådan höjning av arvslottsskatten att staten årligen skulle få in 74 milj, mot 77,5 milj. kr. Högerns representant i utredningen ansåg att staten borde bära hela förlusten genom kvarlåtenskapsskat-tens bortfallande, 28 milj. kr. pr år, medan center- och folkpartiets båda representanter ville ge staten en något lägre kompensation än vad majoriteten föreslagit. 20/12. Omfattande förslag till en effektivare akademisk undervisning och en upprustning av de filosofiska fakulteterna framlades i ett delbetänkande från universitetsutredningen. Undervisningen föreslogs i större utsträckning organiserad som delkurser med deltentamen. Sluttentamen i ett ämne måste föregå påbörjandet av ett nytt. En maximering föreslogs av undervisningsgruppernas storlek och en omläggning av medelstilldelningen, så att universitetens undervisningsresurser automatiskt kunde följa studentantalets växlingar m. m. En betydande del av undervisningen för ett och två betyg föreslogs anförtrodd en ny typ av ordinarie akademiska lärare, universitetslekto- rer. Tio sådana lektorat föreslogs för läsåret 1957—1958. Åtta preceptors- och laborators-tjänster föreslogs uppflyttade till professurer från 1 juli 1958 och titeln adjungerad professor föreslogs för övriga innehavare av dessa eller likvärdiga akademiska befattningar. Professorers och adjungerade professorers undervisning skulle reserveras för högstadiet. Doktorandstipendierna föreslogs ökade från 218 till 385 och licentiandstipendierna från 199 till 480. För läsåret 1958—1959 förelåg enligt utredningen behov av ytterligare ett 30-tal professorer, adjungerade professorer och e. o. docenter, ett 100-tal universitetslektorer, ett 20-tal utländska lektorer och ett 100-tal assistenter. 19/7. En medicinsk högskola i Umeå från budgetåret 1958—1959 för en årlig intagning av 40 medicinare föreslogs av beredningen för en medicinsk läroanstalt i Norrland. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad beräknades till 5,4 och engångskostnaderna till 26,8 milj. kr. 4/11. Fem husliga seminarier som ersättning för landets nuvarande elva föreslogs av 1953 års lärarinneutbildningskommitté. Som förläggningsorter föreslogs Uppsala, Göteborg, Umeå, Hälsingborg och Norrköping. Landets enda statsägda seminarium på området, det i Stockholm, skulle försvinna, då stadens myndigheter av ekonomiska skäl avböjt nybyggnad. Fem lärarkategorier föreslogs: hushållslärare, lant-gårdslärare, textillärare, yrkeslärare i klädsömnad och barnavårdslärare. Lektorstjänster föreslogs dels i psykologi och pedagogik, dels i kemi och näringslära och adjunktstjänster i 67