Stor konstsamling förstörd vid fartygsbrand Söndagen den 7 juli utbröt en våldsam brand på motorfartyget La Plata, tillhörigt rederi a.-b. Nordstjernan (Johnsonlinjen). Den började i fartygets maskinrum och spred sig med explosionsartad fart. Efter sex timmars fåfäng kamp med eiden måste alla ombordvarande, 47 besättningsmän och 10 passagerare, gå i livbåtarna och upptogs efter några timmar av amerikanska lastfartyget Mormackmail. Befälhavaren kapten Ebbe Lieberath och 14 man av besättningen gick senare över till stockholmsrederiets ”Suecia”, som var på väg till det brinnande fartyget, medan återstoden av besättningen och passagerarna infördes till Rio de Janeiro. Av dessa var ett sällskap på sju personer inberäknat ett par barn från Örebro missionsförening på väg till Rio Grande-och Santosprovinserna i Brasilien. De fortsatte från Rio de Janeiro till sina bestämmelseorter, medan 26 man av besättningen flög från Rio de Janeiro till Göteborg, dit de anlände den 14 juli. Branden på ”La Plata” rasade över hela fartyget i flera dagar, varvid hettan omintetgjorde alla försök att få fartyget under bogsering. Först den 12 juli hade branden dämpats så pass att ett bogseringsförsök kunde göras. Det misslyckades emellertid och fartyget drev på en bank utanför staden Salvador. Den 17 juli kunde det dock tas loss och föras till skyddat läge utanför denna stad. Av fartyget återstod då blott själva skrovet. Ombord på ”La Plata” fanns en samling av 28 konstverk på väg till Sao Paolo för att representera Sverige på fjärde biennalen där. Det var målningar av konstnärerna Evert Lundquist, Vera Nilsson, Ragnar Sandberg och Inge Schiöler samt bronsskulpturer och målade träreliefer av Bror Hjorth. Hela samlingen, som var försäkrad för 325 000 kr., blev förstörd och Sverige blev därigenom utan representation i Sao Paolo. Tre av målningarna var utlånade från Göteborgs konstmuseum, medan de övriga tillhörde privatpersoner i Stockholm eller konstnärerna själva. Svenskbyggd jättetanker till botten efter brand Tankfartyget World Splendour om 40 000 ton. som den 3 juli levererades från Kockums varv i Malmö till ett dotterbolag i grekiske storredaren Niarchos’ koncern, råkade den 20 augusti i brand i Medelhavet 50 sjömil öster om Ceuta efter ett par explosioner ombord och gick följande dags kväll till botten. 15 man av fartygets besättning saknades och av de räddade var flera svårt brända. kemi och fysik. Byggkostnaderna beräknades bli höga — 5 milj. kr. enbart för Uppsala-seminariet. Driftskostnaderna uppskattades till över 5 milj. kr. pr år. 16/8. Bättre skydd för rådjur mot drivande hundar föreslogs bl. a. av 1949 års jaktutredning att gälla från 1 september 1957 och medförande ökat ansvar för jägaren-hundägaren. Rätten att jaga björn med hund hela året föreslogs upphävd. Minken upptogs bland djur som man när som helst skulle få använda hund för att driva ut ur lya eller gryt. 14/8. Effektivare undervisning, skärpta inträdeskrav och ett bättre utnyttjande av praktiktiden i den lägre skogsundervisningen föreslogs i en sakkunnigutredning, där skogstekni-ker föreslogs som gemensam examenstitel för dem som genomgått statens skogsskolor. 5/9. En indragning av 19 av landets 30 sjömanshus föreslogs av majoriteten — fem ledamöter — i 1946 års sjömanskommitté. De 11 återstående sjömanshusen skulle enligt majoriteten i fortsättningen fungera endast som mönstringsinrättningar och inskrivningen och registreringen av sjömän centraliseras till sjö-fartsstyrelsen i Stockholm. Reservation anfördes av fyra medlemmar av kommittén som ansåg det vara av avgörande betydelse att mönst-ringsväsendet fungerade snabbt och effektivt, vilket ej blev fallet om man minskade den skolade mönstringspersonalen. Enligt majoriteten skulle sjömanshusen i Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Kalmar, Visby, Oxelösund, Stockholm, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå kvarstå med begränsade arbetsuppgifter. Till dessa ville minoriteten lägga sjömanshusen i Lysekil, Karlshamn, Norrköping, Uddevalla, Landskrona, Karlstad, Sölvesborg, Oskarshamn och Söderhamn med oförändrade uppgifter för samtliga. 5/9. En statlig idrotts- och friluftsnämnd genom utbyggnad av statens friluftsnämnd föreslogs bl. a. av 1955 års idrotts- och frilufts-utredning. Lokaler för idrottens förvaltningsorgan föreslogs förlagda till ett ”idrottens hus" på Bosön. Årsbehovet av statsmedel för idrotts-och friluftsändamål beräknades till omkring 9,5 milj. kr. vartill skulle komma lån för idrottsanläggningar på 15 milj, och till friluftsanlägg-ningar på 2,5 milj. kr. Två ledamöter biträdde ej förslaget om en statlig nämnd. 7/11. En ny kategori av statstjänstemän — kanslister — i mellangraderna vid de centrala ämbetsverken och vägförvaltningarna föreslogs av kompetensutredningen överta en del arbetsuppgifter från tjänstemän med akademisk eller högre teknisk utbildning. Sådana kanslisttjänster skulle vid de centrala verken inrättas successivt vid vakanser på amanuens-eller byråsekreterartjänster. 8/7. Avskaffande av dyrortsgrupperade löner och skatteavdrag, för de förra från 1 januari 1959 och för de senare i etapper, föreslogs i ett utredningsbetänkande. I fråga om de statliga lönerna föreslogs överenskommelser mellan staten och de statsanställdas organisationer om en baslön ungefär sammanfallande med ortsgrupp 3, på vilken sedan skulle utgå tillägg för de särskilda kostnader vissa städer och orter kunde uppvisa. 25/11. 68