Motortorpedbåt på grund; två omkom Under en övning natten till den 8 maj gick motortorpedbåten T 54 med full fart — över 30 knop — på grund intill skäret Lång-holmsgrund i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård. Vid stöten kastades tre man över bord och två av dem omkom, befälhavaren löjtnant Wilhelm Sjödahl och artillerihantverkaren Torsten Olof Einar Rosell, medan den tredje, kadett Björn Holmberg, räddades. Fyra man skadades och fick föras till sjukhus. Det var en styrbordsgir för att klara ett mötande tyskt lastfartyg som vållade olyckan. Den höga farten gjorde att T 54 efter den första grundstötningen fortsatte omkring 30 meter och grundstötte på nytt. Motortorpedbåten, som fick svåra skador i stäven, togs av grundet den 10 maj och infördes till örlogsvarvet i Stockholm där den undergick reparation. rätt, och här samlades så småningom omkring 13 000 förföljda judar som försörjdes via Wallenbergs stab och Svenska röda korset. Mot slutet av året, då tyskarna gav sig i väg från Ungern och pilkorsmännen fritt kunde härja, rådde fullständigt kaos i Budapest. Under ständig livsfara for Wallen-berg oförtröttligt mellan sina skyddslingar för att med ständiga improvisationer försöka rycka dödsdömda från deras bödlar. När ryssarna närmade sig Pest stannade Wallenberg hos sina skyddslingar där, medan beskickningen i övrigt höll till i Buda på andra sidan Donau. Den 13 januari 1945 kom de första ryska trupperna till Pest, och inför en högre rysk officer visade Wallenberg fullmakter, som legitimerade honom som svensk chargé d’affaires i de av ryssarna befriade delarna av Ungern — Sverige var skyddsmakt för Sovjet i Ungern — och av denne officer fördes Wallenberg och en hans följeslagare till ett högre ryskt kommando. Den 17 januari återvände han för en kort stund för att hämta en del bagage, och från den dagen avhördes han ej mer. Svensk vit bok Svenska utrikesdepartementet utgav i början av mars en vit bok med ett urval av dokumentsamlingen kring Raoul Wallenberg, däribland det bevismaterial för Wallenbergs vistelse i Ljublanka- och Leportovskajafängelserna som från svensk sida sammanbragts genom vittnesförhör och som åberopats i de svenska framställningarna till sovjetregeringen om ett besked rörande den svenske diplomatens öde. 77