kom till världen ödelagts av en eldsvåda. Även här talade landshövding Bergquist och framhöll bl. a. att både arv och miljö predestinerade Linné till att bli botanist. Han har själv omvittnat, att den trädgård hans far anlade i Stenbrohult — han hade blivit kyrkoherde där några år efter sonen Carls födelse — ”inflammerat hans håg med en outsläcklig kärlek till örter”. Dr Knut Hagberg gav därefter en delvis ny syn på ”blomsterkonungen”, då han anförde, att denne redan i 40-års-åldern var en trött, icke helt frisk man, som led av melankoli och misstänksamhet. I Stenbrohults kyrka talade sedan biskop Malmeström. Linnéstaty avtäckt i Uppsala I Uppsala inleddes firandet av Linnéminnet likaledes den 23 maj med kransnedläggning på Linnés grav i domkyrkan från universitetet, Svenska Linnésällskapet, studentkåren och Smålands nation, avtäckning i Engelska parken av en replik av Carl Eldhs staty av den unge Linné och öppnandet av en utställning i universitetsbibliotekets förhall, presenterad av överbibliotekarie Tönnes Kleberg och inrymmande några av Linnés mest epokgörande tryckta arbeten, ett urval kopparstick, medaljer m. m. Den 28 maj inleddes i Linnés forna orangeri i linnéträdgården vid Svartbäcks-gatan ett symposium kring aktuella systematikfrågor. Rector magnificus professor Torgny Segerstedt kunde här välkomna en elit av forskare, som i anslutning till jubileet kallats till hedersdoktorer av den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Zoologen professor em. Sven Ekman fick motta Daniel Giraud Elliot-medaljen som tillerkänts honom av The National Academy of Sciences i USA. Chefen för Kew Gardens i London dr W. B. Turrill överlämnade till universitetet två adresser, en från Linnean Society och en från Kew Gardens, och Svenska läkarsällskapet uppvaktade genom sin ordförande dr Fredrik Wahlgren med ett till jubileet utgivet bokverk, varom mera här nedan. Symposiet fortsatte därefter i universitetet med anföranden och diskussioner. På Linnés exkursionsvägar Den 30 maj, Kristi himmelsfärdsdag, fick symposiets deltagare tillfälle att botanisera i de marker, där Linné en gång vandrade med sina studenter, samt att bese Vårdsätra naturpark och Linnés Hammarby. Där sammanträdde ute i det fria Sveriges äldsta akademi, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, i vilken Linné i 20 år var sekreterare. Om Linnés naturuppfattning talade här Svenska Linné-sällskapets ordförande professor Nils von Hofsten och om Hammarby sällskapets sekreterare dr Arvid Hj. Uggla. Nya Linnéutgåvor I anslutning till 250-årsminnet utkom den första utgåvan sedan 1823 av Linnés samlade självbiografiska arbeten, på uppdrag av Uppsala universitet redigerad och kommenterad av dr Uggla och biskop Malmeström. Även Svenska läkarsällskapet utgav till jubileet ett bokverk, en ”Örtabok” efter ett handskrivet häfte av Linné på latin av 1725, förvarat i Växjö stiftsbibliotek. För utgivningen svarade den framstående Linnéforskaren stockholmsläkaren Telemak Fredbärj. Slutligen kan nämnas att Sandbergs bokhandel i Stockholm utgav en katalog på engelska över Linnés arbeten, byggd på apotekare Axel Liljedahls omfattande samling av skrifter av och om Linné. Svenska institutet hugfäste Linnéminnet med en kortfilm, avpassad för amerikansk TV, av Linnés syn på svensk natur, en bok på engelska och holländska om 79