TAL AV FN-CHEFEN I SVENSKA AKADEMIEN T7"KT:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld gjorde dagarna närmast före jul ± IN ett kort besök i Sverige, närmast för att bevista Svenska akademiens hög-tidssammankomst den 20 december, där han fungerade som direktör. Tidigare samma dag mottog han vid en ceremoni i Stockholms högskolas kansli insignierna på den värdighet som juris hedersdoktor som han erhöll i maj. Sitt direktörstal i Svenska akademien ägnade Hammarskjöld Linné i anslutning till 250-årsminnet av dennes födelse och anknöt härtill några reflexioner om främlingskapet för det förflutna. Utanför skönlitteraturens råmärken intar visserligen Linnés skrifter hos oss en särställning, men det finns andra verk som alltjämt har mycket att ge men som står glömda på bibliotekens hyllor. Det finns en möjlig orsak till detta främlingskap som måste oroa, fortsatte hr Hammarskjöld. I en masskultur, där reklamen i försäljningsintressenas tjänst hamrar in föreställningen, att det senaste måste vara det bästa, degraderas boken för många till en snabbt åldrande konsumtionsvara. Därmed kan följa en litteraturens industrialisering, som ger bestsellerlistornas anvisningar om publiksmaken företräde framför intresset för det väsentliga och därför livskraftiga. I ett läge som av dessa skäl — och kanske andra, djupare liggande orsaker — karakteriseras av nyhetsjäkt och konformism, vore en försämring av den äldre litteraturens ställning naturlig. Risken ökas, om samtidigt det skrivna ordets villkor förändras i ogynnsam riktning. Boken har nu att tävla med pressen, och gemensamt måste båda hävda sig mot film, radio och television. Behovet av personlig kontakt med kvalificerad litteratur speglar en förvärvad smak. En uttrycksform som kräver mindre självverksamhet från den mottagande gynnas av den det minsta motståndets lag som gör sig gällande på detta som andra fält. Till slut ställes vi i detta sammanhang inför frågan om det andliga klimatet och dess bestämnings-grunder. Det vore förmätet att här söka lämna ett bidrag till diskussionen därav. Att vår tid i ovanlig grad givit vikt åt de materiella framstegen, liksom den därvid kommit att länka intresset bort från andliga övningar och funnit möjligheter att tillfredsställa det med tusen och en nya uppfinningar, är en banal sanning vars betydelse i detta sammanhang icke behöver utvecklas. Ej heller är det någon originell synpunkt — vilken vikt den än sedan må äga — att nya generationer i västerlandet i hög grad brutit sig ut ur sådana frågeställningar på vilka en engagerad litteratur söker svaret. Iakttagare av dagens internationella strömningar kan frestas nämna ytterligare en tendens, ehuru den ännu ej satt djupare spår hos oss. Kanske är den kult av en formförnekande spontaneitet i konsten och av en Från Svenska akademiens högtidssammankomst den 20 december: i direktörsstolen FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld och på stolarna närmast intill riksmarskalk Birger Ekeberg och professor emeritus H. S. Nyberg. 86