Professor Gunnar Hoppe (t. v.) och dr Valter Schytt (t. h.) medföljde ett Catalinaplan till Spetsbergen. Mellan dem planets befälhavare kapten Olle Brunstorp. som många är radioaktiva, på samma sätt som radioaktiva ämnen kan användas för undersökningar av ämnesomsättningen hos djur och människor. De kosmiska strålarna berättar också om en rad processer ute i världsrymden. Den kosmiska strålningen skapar radioaktiva ämnen i luften men vi har under de sista tio åren också fått en hel del radioaktivitet i atmosfären genom atombombexplosioner. En av de mest brännande frågorna är givetvis: Vart tar denna radioaktivitet vägen? Vi vet i dag faktiskt alldeles för litet om atmosfären omkring oss för att kunna svara tillfredsställande på den frågan. Det är exempelvis ytterst väsentligt att få en bättre uppfattning om den geografiska fördelningen av denna radioaktivitet och programmet för det geofysiska året bör anses endast vara en början till intensifierade studier på detta område. Ett annat huvudområde för forskningarna under det geofysiska året är meteorologien. Kring jorden finns två bälten med mycket kraftiga västliga vindar. Det ena på norra halvklotet i allmänhet längs 40:e latituden, det andra lika långt söder om ekvatorn. De största vindstyrkorna finner man här på omkring 12 km höjd med hastigheter ända upp till 300 ä 400 km i timmen. Ibland grenar vindbandet ut sig i flera strömmar för att några tusen kilometer längre bort åter förenas. Med tanke på bl. a. reaflyget i framtiden, som i allmänhet kommer att gå fram på dessa höjder, behöver vi veta mer om vad som händer här uppe. Redan nu finns ett omfattande nät av stationer, där man med hjälp av ballonguppstigningar kartlägger atmosfären. Med ballongen går en termometer, en barometer och ett instrument för fuktighetsmätningar till väders. En liten radiosändare följer också med och sänder hela tiden till mottagaren på marken uppgifter om hur förhållandena där uppe är. Med hjälp av ballongens avdrift kan vindarna beräknas. Under det geofysiska året kommer mer än tusen ballonger om dagen att sondera lufthavet omkring oss. Den svenska insatsen under det geofysiska året spänner över de flesta av geofysikens grenar. Det mesta av arbetet sker givetvis inom Sveriges gränser och det geofysiska observatoriet i Kiruna är ett centrum för detta arbete i norra Sverige. 91