Handelshögskolan i Stockholm fick den 7 januari motta ett gåvobrev som garanterade årliga bidrag under sex år på sammanlagt 198 000 kr. till en docentur i ekonomisk psykologi med särskild hänsyn till reklam och marknadsekonomi. Donatorn var Försäljnings- och reklamförbundet. På bilden ses direktör Helge Heilborn (t. h.) överlämna donationsbrevet till Handelshögskolans rektor professor Ivar Högbom. med ca 140 milj. kr. Genom den större tillväxten i importen ökade underskottet i HANDELSBALANSEN med ett 60-tal milj. kr. till drygt 1,4 miljard. Underskottet balanserades dock tack vare större inkomster från den utrikes sjöfarten. Särskilt bidrog de höjda fraktsatserna under första halvåret härtill, men också en ökning av tonnaget gjorde sitt till. SJÖFARTSÅRET 1957 präglades av hög sysselsättning men samtidigt av ett mycket kraftigt fraktfall. Kommerskol-legii index (bas 1948=100) för trampfrakter sjönk från årsskiftet till december från 189 till 111 samt för tankfrakter under motsvarande tid från 306 till endast 48. Den senaste siffran betecknade den lägsta nivån sedan augusti 1949. Övervägande delen av det svenska tanktonnaget var dock bundet på lång-tidskontrakt, varför inkomsterna för vår stora tankflotta endast delvis påverkades av fraktfallet. Den svenska handelsflottan minskade under 1957 med 10 fartyg, men brutto tonnaget ökade med 225 000 ton till nära 3,2 milj, bruttoton. 37 proc, av handelsflottan var vid årsskiftet registrerad i Stockholm och 34 proc, i Göteborg. Arbetsmarknad och löner En bättre jämvikt inträdde på arbetsmarknaden. Särskilt i fråga om den icke yrkesutbildade arbetskraften ökade tillgången, medan det fortfarande förelåg en betydande brist på yrkesarbetare vid årets slut. Procenttalet för hos arbetsförmedlingsorganen anmälda arbetslösa steg i december till 2,7 proc, jämfört med 1,9 proc, under samma månad föregående år. Det tvåårsavtal som i början av året ingicks mellan parterna på arbetsmarknaden tillförsäkrade industriarbetarna för 1957 en avtalsenlig lönestegring om ca 3 proc. Därtill kom sedan löneglidningen, som blev olika i olika fack. I genomsnitt fick industriarbetarna enligt riksräkenskapsverkets beräkningar en sammanlagd löneökning på 6,2 proc., lantarbetarna på 6,7 proc, och anställda inom samfärdseln på 7,8 proc. För de stats- och kommunalanställda blev den genomsnittliga löneökningen ca 10 proc., vilket innefattade både den s. k. nollställningen (kompensation för tidigare eftersläpning i förhållande till industriarbetarna) och den därpå följande höjningen av årets löner. Tjänstemännen i privat tjänst fick en ökning om knappt 7 proc. Höjda levnadskostnader PARTIPRISERNA kom i genomsnitt för året att ligga på en obetydligt högre nivå än 1956, såsom framgår av nedanstående tabell över partiprisutvecklingen månadsvis under 1956 och 1957 enligt Kommerskollegii indexserie (generalindextal 1948=100). jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. hela året 1956 144 145 145 145 145 146 145 145 145 145 146 147 145 1957 148 147 147 147 147 147 148 146 146 145 146 146 147 146