De svenska KONSUMENTPRISERNA steg under årets lopp med omkring 4 proc. Till uppgången bidrog främst den generella hyreshöjningen under hösten, höjda avgifter på järnvägsresor, post, telefon och elektricitet samt även på andra tjänster såsom frisörarbeten, skolagning och restaurangmåltider. Också höjningen av tobaksskatten i juni gav utslag i indextalet, medan de rena varuprisstegringarna var mindre framträdande. Statsfinanser Statsfinanserna utvecklades som nämnts i en ogynnsam riktning. Enligt riks-räkenskapsverkets under hösten avgivna BUDGETREDOVISNING uppgick statsinkomsterna på driftsbudgeten 1956/57 till 10,7 miljarder kr., medan de i stats-verkspropositionen i januari 1956 beräknats till drygt 600 milj. kr. mera. Utgifterna på driftsbudgeten uppgick för samma budgetår till nära 11 miljarder kr. eller 100 milj. kr. mer än vad som upptagits på riksstat och tilläggsstat. Utgifterna översteg sålunda inkomsterna med omkring 300 milj, kr., jämfört med ett i den ordinarie riksstaten beräknat överskott om ca 700 milj. kr. På kapitalbudgeten uppgick utgifterna 1956/57 till drygt 2 miljarder och medelsbehovet efter avräkning av avskrivningar m. m. till ca 640 milj. kr. Också i fråga om den LÖPANDE BUDGETEN (för 1957/58) kunde i slutet av året konstateras, att denna skulle komma att utfalla betydligt sämre än vad som förutsetts i riksstatsförslaget. I sina i december framlagda kalkyler befarade sålunda riksräkenskapsverket, att statsinkomsterna skulle bli 550 milj. kr. mindre än de 12,2 miljarder kr., som man tidigare räknat med. Bakgrunden vore främst den på grund av den allmänna konjunkturavmattningen vikande inkomstutvecklingen. Utgifterna på driftsbudgeten för 1957/58 hade från början beräknats till nära 11,3 miljarder kr. Under höstens lopp hade emellertid riksdagen godkänt utgifter om ytterligare ca 230 milj. kr. å tilläggsstat. Tillsammans med vissa anslagsöverskridanden på driftsbudgeten (140 milj, kr.) och en tilläggsstat på kapitalbudgeten (290 milj, kr.) väntades dessa förändringar leda till att totalbudgeten för 1957/58 skulle komma att uppvisa ett underskott om 1,6 miljard kr. (ca 150 milj. kr. mer än nettoinvesteringarna på kapitalbudgeten). De försämrade statsfinanserna återspeglades i en ökning av statsskulden med 2,1 miljarder kr. under 1957 till drygt 19 miljarder kr., jämfört med en ökning med ca 900 milj. kr. under 1956. Till den övervägande delen skedde upplåningen med hjälp av skattkammarväxlar, vars andel av statsskulden ökade till 25 proc, vid årsskiftet 1957/58 jämfört med 18 resp. 11 proc, vid de båda tidigare årsskiftena. Penning- och kapitalmarknaden De statliga utgiftsöverskotten och tendenserna till konjunkturavmattning under hösten återspeglades också på kreditmarknaden. Särskilt under senare delen av året ökade sålunda likviditeten starkt, samtidigt som kreditfrågan från näringslivets sida efter hand dämpades allt mer. RIKSBANKENS transaktioner ledde under 1957 till en ökning av betalningsmedlen (sedlar + affärsbankernas girotillgodohavanden) med ca 135 milj. kr. Förskjutningarna i riksbankens ställning för viktigare bokföringsposter framgår av följande uppställning, i vilken beloppen är angivna i milj. kr. 1956 ult. dec. 1957 ult. dec. Förändring T illgångar: Guld och valutor 2 448 2 360 — 88 Obligationer och skattkammarväxlar 4 390 5 050 + 660 Inhemsk upplåning 21 89 + 68 Skulder: Utelöpande sedlar 5 598 5 840 + 242 Statsverkets checkräkning 260 274 + 13 Affärsbankernas checkräkning 241 136 — 105 Långfristig inlåning 519 1 044 + 525 Under inverkan av det lättare läget på penningmarknaden steg AFFÄRSBANKERNAS inlåning särskilt kraftigt. Vid årsskiftet 1957/58 uppgick den till 14,3 miljarder, jämfört med 13,1 miljarder vid samma tidpunkt föregående år. Utlåningen kunde på grund av kreditåtstramningen och även den mattare konjunkturen under senare delen av året inte ökas i samma omfattning. Totalresultatet blev en ökning med knappt 2 proc, till ca 10,8 miljarder kr. Det växande utlåningsunderskottet placerades främst i statspapper. Omsättningen på Stockholmsbörsen uppgick under året till 220 milj. kr. mot 160 milj. kr. 1956. 147