och om strävandena att skapa ett europeiskt frihandelsområde i övrigt skulle lyckas, visste man mycket litet om. I slutet av oktober framlades en rapport från nordiska ekonomiska samarbets-utskottet rörande ett vidgat ekonomiskt samarbete mellan de fyra nordiska länderna. Även denna fråga diskuterades livligt i pressen. Förslaget innebar i korthet att för 80 procent av samhandeln avskaffas tullarna omedelbart eller inom fem och undantagsvis tio år. Genom en nordisk tullunion skulle också Finland inräknas, som annars inte är med i det europeiska samarbetet. Jordbruks- och textilvaror skulle bl. a. vara undantagna. När ett så känsligt och skyddat område som jordbruksprodukterna föll utanför planen på tullunionen hänvisade utredningen uttryckligen till att problemet måste lösas inom den västeuropeiska gemenskapen innan det togs upp i det mindre nordiska sammanhanget. Går jordbruket mot en kris? Jordbruket är redan långt inne i en kris, framhöll chefen för Jordbrukets utredningsinstitut, fil. lic. H. Åstrand, när han i Nationalekonomiska föreningen i slutet av året inledde en diskussion om ”Mål och medel för jordbrukspolitiken”, men, till-lade han, den behöver inte bli av samma allvarliga slag som under 1930-talet, och då beror det till icke ringa del på den starka återhållsamhet som USA visar i fråga om utbud av sina väldiga livsmedelsöverskott, vilkas värde uppskattades till 40 000 milj, svenska kr. Han erinrade om att den s. k. 5-procentsregeln redan utlösts, men om utlandspriserna fortsatte att sjunka kunde ”sexprocentsregeln” i vårt stödpris-system komma att utlösas i vår, vilket troligen drog med sig rätt betydande prishöjningar. Räddningen ur den hotande krisen ligger i det internationella samarbetet. Jordbruket varken kan eller bör hållas utanför detta. Han ansåg det mycket angeläget att jordbrukspolitiken utformades så att den underlättade ”samköming” med andra länders jordbruk. Det förutsatte emellertid krafttag för att åstadkomma större brukningsdelar. Kreditfrågan var därjämte ett nyckelproblem. J ordbrukskooperationen 2 5-årsjubiler ar Sveriges Lantbruksförbund, den ekonomiska föreningsrörelsens topporganisation, firade i början av juni 40-årsjubileum med en talrikt besökt årsstämma i Stockholm. Som ett uttryck för rörelsens utveckling kan bl. a. nämnas att den samlade föreningsrörelsen omsatte 4—5 miljarder kronor om året. Antalet anställda inom rörelsen var ca 40 000 med ca 700 tjänstemän inom topporganisationen i Stockholm. Två av lantbruksförbundets största branschorganisationer, Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) och Svenska Skogsägareföreningarnas Riksförbund (SSR), firade samtidigt 25-årsjubileum. I samband med SMR-jubileet meddelades att en milj. kr. avsatts till en fond för att främja mejeriforskningen. En oavbruten rationalisering av driften har varit ett genomgående drag hos denna organisation, som praktiskt taget helt kontrollerade den svenska mjölkproduktionen. Vid starten fanns det i Sverige 1 500 mejerier, nu var tack vare stark centralisering antalet endast ca 500. Skogsägarorganisationen hade liksom mejeriorganisationen en snabb utvecklingskurva. De nu mest aktuella skogsfrågoma var bildande av lokala skogsbruks -områden till gagn för det mindre skogsbruket liksom förvärv av egna större skogsindustrier. Lantbruksjubileerna uppmärksammades på olika sätt och kommenterades livligt i såväl fack- som dagspressen. 170