Sädesfält under vatten; en ej ovanlig företeelse hösten 1957. Bilden tagen i Rasbo i Uppland i slutet av september. Är 1957 såddes endast 208 900 hektar med höstsäd, eller 30,3 procent mindre än hösten 1956. Vetearealen visade den relativt största minskningen i Uppsala och Västmanlands län med 83 respektive 79 procent. I Malmöhus län ökade däremot vetearealen med 11 procent. Härvid framträdde tydligt det nära sambandet med nederbördsmängden. De höstsådda oljeväxterna hade en sammanlagd areal av 109 700 hektar, d. v. s. 33 procent mer än hösten 1956. Rapsarealen uppgick till 75 500 hektar. Jordbruket och Europamarknaden Frihandelssträvandena i Europa under året föreföll särskilt oroande för lantbruket. Det var bl. a. uppenbart att en europeisk tullunion, ett europeiskt frihandels-område eller en nordisk tullunion skulle kräva en tämligen forcerad anpassning även inom lantbruket. Perspektivet tedde sig särskilt oroande för Danmark, men även svenskt lantbruk hade sin största avsättning utomlands just inom sexstats-gruppens område. Vid normalskörd måste man räkna med betydande exportöverskott, och en försämring av exporten skulle med vårt nuvarande beroende av världsmarknadspriserna påverka även den inhemska prisnivån i en ogynnsam riktning. Uttalanden från experthåll gick emellertid ut på att vi borde kunna utstå konkurrensen från flertalet västeuropeiska jordbruksländer — det var därför av uppenbart intresse att arbeta för att jordbruksprodukterna genom särreglering inarbetades i frihandelsområdet för att på så sätt säkerställa en lika behandling av jordbruksexperten inom området. Vid ministerkonferensen i oktober hos OEEC i Paris bekräftades att förhandlingarna kom att fullföljas och att man nu också sökte efter lösningar som kunde främja handeln med lantbruksprodukter. Vad detta innebar, 169