Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Motorkrönika. Av redaktör Claes Axell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORKRÖNIKA
Av redaktör CLAES AXELL
De första exemplaren av KAK:s elitmärke i
manöverprov utdelades den 12 september till 21
förare. På bilden ses direktör Sten Hagardt fästa
märket på Clemens Bergströms rockslag.
^^ränslenämnden beslöt vid sammanträde den 4 februari att på försök upphäva
O körförbudet söndagarna den 10, 17 och 24 februari”, stod det att läsa i
Svenska Dagbladet den 5 februari 1957. Det var början till slutet för S-stoppet,
det vill säga det under Suez-krisen införda förbudet mot helgkörning med bil. Den
30 mars offentliggjordes också det länge väntade meddelandet om att ”förbudet
mot helgtrafik hävts av bränslenämnden tills vidare”.
Det nya året började sålunda någorlunda gynnsamt, även om mången ansåg att
söndagsstoppet kunde ha släppts betydligt tidigare. Men året skulle dock bli fullt
av prövningar för motorismen. Omedelbart före den stora semesterrusningen
offentliggjordes trafiksäkerhetsutredningens fjärde och sista betänkande. Detta
behandlade i synnerhet människan bakom ratten och utmynnade i konstaterandet:
människan kör som hon lever!
Det omfattande utredningsarbetet av förre landshövdingen Eije Mossberg och
stadsfiskal Kurt Lindroth följdes av ett förslag om hastighetsbegränsning, bättre
körkortskontroll, trafikkort för alla förare av tunga fordon, höjd körkortsålder för
motorcyklister, lagstadgad besiktning av över fem år gamla bilar samt ökad
poliskontroll av trafiken. Det är synd att säga att trafiksäkerhetsutredningens
fingervisningar mottogs med någon entusiasm. Flertalet svar på remissen i ärendet gick
beträffande fartbegränsningen — 90
km/tim. var föreslaget — klart mot det
Mossbergska förslaget. Ärendet hann ej
heller slutbehandlas under året.
Alla trafikorganisationer var dock
överens om att man måste sätta in all
kraft för att söka råda bot mot
olycksfallen på våra vägar. Enligt de vid
årsbokens tryckning tillgängliga
siffrorna för olycksfallsfrekvensen under 1957
anmäldes inte mindre än i runt tal
145 000 skador till
Trafiksäkerhetsför-eningen, nära 15 000 fler än under
1956. Samtidigt omkom 903 personer i
trafiken, nära 70 flera än föregående
år. Eftersom vår fordonspark under
1957 i stort omfattade 1,3 miljon
motorfordon — mopeder ej inräknade
— betyder det en skada för vart nionde
fordon. Beklagligtvis visar antalet
smit-ningar från olycksplatser en ökning
med i runt tal 1 000 fall sedan 1956.
Det rekordartade motoråret satte även
spår i statistiken över stulna
motorfordon: varje dygn försvann 40 fordon
i de tre största städerna i riket, en
ökning med drygt 2 000 vid jämförelse
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1957/0236.html