inmurades ett dokumentskrin av koppar, som för kommande generationer skall berätta om hur allt gick till när detta jättehus byggdes för att ta hand om den enskilde stockholmarens samhällsutgifter. Man hade schaktat ut 33 000 kubikmeter fyllnadsmassa och sprängt loss 3 000 kubikmeter sten. Grunden vilar på 7 000 meter nedslagna betongpålar, ty man litade inte helt på bottnen i den gamla Fat-burssjön. Meningen med bygget var att uppbördsverket, som dittills haft kontor runt halva stan, skulle få en samlad och därmed rationell arbetsplats. Bortåt ett par tusen personer sysselsätts i huset. Det konstaterades att de 600 tjänstemän som har att göra med skatterna drar in drygt 2 miljarder om året, en verksamhet som givetvis mår väl av en genomtänkt planering. Räkningen för det färdiga skattehuset beräknades sluta på 32 miljoner. Borgarrådet Walfrid Frank som dirigerade taklagsfesten lär ha uttryckt förhoppningen att skattehuset skulle omfattas med kärlek. Det gick åt 23 timmar för stadsfullmäktige att diskutera 1959 års skatt (mot 40 timmar föregående år). Man hade med spänt intresse väntat på det nya finansborgarrådet Mehrs förslag. Det framhölls från borgerligt håll att socialdemokraternas övertagande av makten i Stockholm inte var en följd av deras kommunalpoli- Modell av det storhotell som skall resa sig på gamla Continentals tomt och vara färdigt till 1 oktober 1962. Det skall byggas av Folksam och drivas av Reso. Det blir ett komplex i 12 våningar med 240 rum och 410 bäddar. Totalkostnaden beräknas bli 13,2 miljoner kr. Vid modellen syns byggnadens ene arkitekt E. Thelaus, Folksams chef Seved Apelqvist och Resos direktör Ivan Ohlson. 75