200-årig nyhetstidning Sveriges äldsta nyhetstidning Norrköpings Tidningar, ”Gamla mormor” som dess smeknamn är i hemstaden och även utanför den, fyllde den 14 oktober 200 år och högtidlighöll det märkliga jubileet med en stor minnesskrift författad av tidningens förre andreredaktör konsthistorikern fil. dr Viggo Loos, utställning i Norrköpings museum belysande tidningens utveckling under de två seklerna och ordnad av dr Loos och tidningens kulturredaktör Nils Lindgren, stor mottagning på Stadsteatern, stor jubi- leumsbankett på hotell Standard med prins Bertil som främste hedersgäst, och en estraddebatt om kulturen i vårt tekniska tidevarv. Lyckönskningar från tidningar och pressorganisationer, från industrier och sammanslutningar ingick i en oändlig rad. En respektingivande ålder uppnåddes under året även av en annan provinstidning, Västgöta-Korrespondenten i Skövde, som den 13 november firade sitt 100-årsjubileum till vilket utgavs ett digert jubileumsnummer. underströk vikten av att resurserna i fråga om plantmaterial blev sådana att man kunde öka skogsodlingen till att under de närmaste åren omfatta ca 10 000 hektar nedlagd jordbruksjord årligen. Händelser under året Skogsbruket kom på ett framträdande sätt i blickpunkten genom att 9:e nordiska skogskon-gressen i slutet av augusti hölls i Sverige. I Stockholm började kongressförhandlingarna med högtidssammanträde i Konserthuset den 29 augusti och där höll Nordiska skogsunionens president, generaldirektör Erik W. Höjer, hälsnings-anförandet. Han framhöll att det är tre grundpelare som i första hand skall bära upp vårt skogsbruk, nämligen fullgod utbildning, effektiv förvaltning och skötsel samt ett ”skogsvänligt” klimat i näringsliv och samhälle. De olika exkursionerna ute i landet gick programenligt. Vädrets makter var också nådiga. Den välorganiserade kongressen gav säkerligen de många nordiska deltagarna god behållning, inte minst genom intresseväckande föredrag och debatter. Vid Lantbruksveckans öppnande koncentrerades förhandlingarna kring de aktuella överskotts-problemen och integrationssträvandena i Europa. Den efterföljande debatten gav intryck av långtgående enighet om det nödvändiga i en positiv hållning till frihandelsområdet även från jordbruksnäringens sida. Ett 70-tal föreningar och organisationer höll sina årsmöten och sammankomster i Stockholm. Skogsveckan hade som vanligt ett omfattande och intressant program med bl. a. utdelning av årets Bernadotte-pris. Årets försöksledaremöte i Uppsala hade samlat ett stort antal forskare, försöksmän, lärare, konsulenter samt representanter för statliga institutioner och för föreningsrörelsen. Det som avhandlades hade högaktuell anknytning till dagens läge, nämligen frågan om försöksverksamhetens roll vid jordbruksproduktionens anpassning i en överskottssituation. I diskussionerna återkom ideligen önskemålen om större resurser åt forskningen och försöksverksamheten. Man vädjade till jordbrukets organisationer att hos statsmakterna begära ett forsk-ningspålägg per försåld varuenhet av exempelvis handelsgödsel och kraftfoder. Redan en mycket liten sådan utdebitering skulle kunna ge forskningen ett gott handtag i dess livsviktiga arbetsuppgifter. Medan två av lantbruksförbundets största branschorganisationer, Svenska mejeriernas riksförening och Svenska skogsägareföreningars riksförbund 1957 firade sitt 25-årsjubileum, var 1958 turen kommen till Sveriges slakteriförbund och Svenska ägghandelsförbundet, som båda på samma sätt högtidlighöll denna milstolpe i utvecklingen. Höstplöjningen 1958 kunde fullföljas och därmed en god grund läggas för jordbruksåret 1959. 102