VÄDRET Av fil. dr FOLKE BERGSTEN TTn genomgång av klimatiska data för 1958 ger oss en bild av ett i vissa avseen-Lj den unikt år, icke som helhet betraktat men väl i detaljerna. Sålunda var vintern kall och hösten ovanligt varm och vacker. Växtligheten, som till en början gynnades av riklig nederbörd, hämmades senare i sin utveckling av en kylig men framför allt regnig och solfattig sommar. Skördeutfallet blev härigenom för andra året i följd betydligt mindre än medelmåttigt. Värmeunderskottet i Sverige mars 1958. Linjerna dragna genom trakter med samma avvikelse från normaltemperaturen. Siffrorna i C°. Medeltemperaturen för året i dess helhet var i regel något lägre än normalt. Största avvikelsen, inemot en grad, uppvisade bl. a. fjällområdena, minsta, en eller annan tiondel av en grad, Bottenhavs- och Östersjökusten samt södra Skåne. Temperaturförhållandena under den kalla vintern och den varma hösten balanserade varandra således väl. Undersöker man de enskilda månaderna, är det särskilt två som förtjänar att omnämnas på grund av sina stora värmeavvikelser, nämligen mars och november. Den förra hade underskott varierande från 3 grader i söder till 8 grader i vissa fjälltrakter (se kartan!), den senare överskott av ungefär samma storlek och fördelning med maximum dock i norra Norrlands inland. 1 samband härmed förekom på många platser i Norrland rekordhöga må-nadsmedeltal, så bl. a. i Jokkmokk, Stensele, Umeå, Härnösand och Östersund. Genomgående kalla månader förutom den nämnda var januari och februari, varma månader september och oktober. Arets absolut högsta temperatur, 4- 32,2 grader, antecknades den 1 juli i Harads i Norrbotten, dess absolut lägsta, — 44,2 grader, den 5 januari i Kattuvuoma i Lappland. Under en kortvarig värmebölja i slutet av maj noterades för årstiden rekordhöga temperaturer i Skara, Jönköping och Göteborg med -|- 29,0 resp. 4- 28,6 och -f- 28,3 grader. I Lanna i Västergötland hade man samtidigt 4~ 30,4 grader. 1 tab. 1 finns upptagna månads- och års-media av temperaturen jämte deras avvikelser från resp, normalvärden för några representativa orter i Sverige, nämligen Kiruna, Piteå, Östersund och Malmö. Samma värden för Stockholm ingår i eller kan lätt härledas från talen i tab. 3. Nederbördens storlek utgjorde i medeltal för riket i dess helhet och hela året 562 mm, praktiskt taget lika med normalvärdet men varierande avsevärt såväl regionalt som i tiden. Relativt nederbördsrikaste månader var februari, maj, juli och december, absolut nederbördsrikaste juli och augusti. Juli framstår som 125