BRIDGEKRÖNIKA Av ERIC JANNERSTEN Det svenska bridgeåret inleddes i januari med finalen i damernas svenska parmästerskap. Den tävlingen blev högst unik, eftersom det blev två segrande par. Fruarna Carin Warmark, Göteborg, och Ruth Segander, Skövde, hade inte deltagit tillsammans i kvalificeringen och var därmed enligt reglerna inte berättigade att delta i slutomgången. Då de infunnit sig i Stockholm tillät emellertid tävlingsledaren dem att delta utom tävlan och detta gjorde de så bra, att de tog mest poäng av samtliga, men mästartecknen gick till dem som tagit näst mest, fruarna Karin Ericsson och Eva Mårtensson, Stockholm. Sveriges bridgeförbund godkände senare den protest som följde och paret Warmark—Segander tillerkändes mästerskapet. V ärldsm ä st er skåpet Årets förnämsta internationella turnering, kampen om världsmästerskapet, ägde rum 25 januari —3 februari. Det var Europas tur att ha hemmaplan och Italien stod i egenskap av europamäs-tare för värdskapet. Den nordamerikanska uttag-ningen hade resulterat i att USA representerade med ”världens bästa lag”, sextetten Crawford— Becker—Rapee—Silodor—Roth—Stone. Sydame- rika var för första gången med i VM och representerades av sina mästare, Argentina. Sydamerikanerna fick enligt tipsen spela statistens roll och drabbningen mellan Italien och USA blev lika spännande som väntat. De titelförsvarande italienarna Chiaradia—D’Alelio—Forquet—Siniscalco •—Avarelli—Belladonna låg ständigt ett halvt steg före sina motståndare. De så segervissa amerika- 1958 års världs- och europamästare, italienarna Chiaradia, Siniscalco och Avarelli närmast, D’Alelio, Belladonna, lagkaptenen Perroux och Forquet. 136