i Kanada och en del andra länder, vilkas näringsliv är särskilt intimt knutet till det amerikanska. I de västeuropeiska länderna låg den ekonomiska aktiviteten vid årsskiftet 1957 —1958 i allmänhet på en hög nivå. Under året gjorde sig emellertid konjunkturförsvagningen alltmer gällde i de flesta av dem. Anledningen kan knappast, såsom fallet varit vid så många tidigare tillfällen, ha varit en minskad amerikansk importefterfrågan. Snarare framträdde en viss överskottskapacitet inom olika branscher såsom kol- och stålframställningen och textilproduktionen. Påfallande var även det minskade investeringsintresset och omslaget från lageruppbyggnad till lageravveckling. Det intereuropeiska handelsutbytet minskade förhållandevis starkt, medan exportavsättningen på de för flertalet av de västeuropeiska länderna så viktiga transoceana områdena upprätthölls bättre. Utvecklingen av industriproduktion och utrikeshandel i Förenta staterna och vissa länder i Västeuropa framgår närmare av nedanstående uppställning. (Volym-indextal 1953 = 100.) Industriproduktion Export Import 1956 1957 1958 % förändr. 1957-58 1956 1957 1958 % förändr. 1957-58 1956 1957 1958 % förändr. 1957-58 i Förenta staterna .. 107 107 99 — 7 116 122 105 —14 111 114 114 0 Västeuropa1 ......... 125 131 133 + 2 132 140 137 — 2 134 141 140 —1 Storbritannien ...... 113 116 113 —3 119 121 116 —4 112 116 113 —3 Västtyskland ........ 139 147 151 + 3 165 188 190 + 1 171 192 200 + 4 Frankrike ........... 133 145 154 J 6 120 132 133 + 1 142 150 151 + 1 Nederländerna .... 124 126 125 — 1 130 136 144 + 6 153 160 150 —7 Sverige ............. 115 119 120 + 1 128 138 135 — 2 136 149 146 —2 Norge.............. 122 126 122 — 3 133 133 127 —5 128 127 131 + 3 1 Genomsnitt för OEEC-länderna. Anm.: Siffrorna för 1958 är som regel baserade på uppgifter för januari—oktober. Källa: OEEC, General statistics och den officiella statistiken för resp, länder. Den ekonomiska politiken i Förenta staterna förblev trots växande arbetslöshet under den förra delen av året påtagligt återhållsam. Eisenhower-administrationen önskade uppenbarligen att sätta stopp för efterkrigstidens prisstegringar, även om detta till en viss gräns måste ske på bekostnad av sysselsättningen. Den fortsatta stegringen i konsumentpriserna bidrog för övrigt till den amerikanska regeringens inställning. Även flertalet västeuropeiska länder bedrev en försiktig konjunkturpolitik. Särskilt i Storbritannien präglades regeringens åtgärder av en påfallande restriktivitet. En kärv attityd kom vidare Frankrike, som ju under efterkrigstiden mer än de flesta av de västeuropeiska länderna drabbats av inflation, att intaga, sedan de Gaulle befäst sin ställning under sommarens lopp. I förening med de valutatillskott till Västeuropa om c:a 3,5 miljarder dollar, som uppkommit under året främst genom sjunkande amerikansk export, möjliggjorde den hårdare ekonomiska politiken det brittisk-franska beslutet den 27 december om dollarkonvertibilitet för löpande betalningar. Beslutet följdes omedelbart av Västtyskland och ett antal andra länder, bland dem de nordiska staterna. De planhushållande länderna fortsatte sin pro-duktionsframmarsch. Från flertalet av dem redovisades sålunda ökningar av nationalprodukten om 10—12 procent. De appeller som Krusjtjev tidigare utslungat om ”konkurrerande samlevnad” mellan väst och öst fick därmed ökad aktualitet. Stor uppmärksamhet tilldrog sig också Sovjetunionens ökade engagemang inom den in- 155