procent. Slopandet av investeringsavgiften med ingången av 1958 och vissa ökade möjligheter för företagen att ta under tidigare högkonjunkturår avsatta konjunkturutjämningsfonder i anspråk, bör vidare ha verkat stimulerande på investeringarna. Arbetsmarknadspolitiken aktiverades med utnyttjande av de under 1930-talet utarbetade formerna såsom igångsättande av beredskapsarbeten m. m. En viss ökning av arbetslösheten kunde dock inte undvikas. Antalet konkurser steg under året till 1 434 mot 1 304 under 1957. Utmärkande för utvecklingen under året var också en ytterligare stark försämring av statsfinanserna, vartill bl. a. en minskad tillväxt av inkomstunderlaget, ”automatiska” utgiftsstegringar och större utlägg för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bidrog. Nedanstående tablå över ”försörjningsbalansen” ger en uppfattning om viktigare förskjutningar i den svenska ekonomien mellan 1957 och 1958 (värden i milj. kr. i löpande priser). 1957 1958 (prel.) Förändring 1957—1958 Miljoner kr. Procent T Utgång 1. Bruttonationalprodukt till marknadspris . . 57 540 59 660 + 2 120 + 4 2. Import av varor, cif 3. Minskning av lager m. m 12 570 11 850 — 720 — 6 — 200 + 200 4. Summa tillgång 70 110 71 710 + 1 600 4- 2 Användning 5. Privat inhemsk bruttoinvestering 9 890 10710 + 820 + 8 6. Offentlig inhemsk bruttoinvestering 7 460 7 890 + 430 + 6 7. ökning av lager m. m 1 290 — — 1 290 8. Export av varor, fob, och nettot av tjänster 9. Privat konsumtion 12 440 11 670 — 770 — 6 31 950 33 780 + 1 830 + 6 10. Offentlig konsumtion 7 080 7 660 4- 580 + 8 11. Summa användning 70 110 71 710 4- 1 600 + 2 Bruttonationalproduktens förändring sedan föregående år + 8'/2 % + 31/2 % D:o i fasta priser + 4 % + 1 % — — Källa: Statsverkspropositionen 1959, bil. 1: Inkomsterna, bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1959. När Storbritannien i årets elfte timme genomförde en begränsad konvertibilitet följde vi omedelbart det brittiska exemplet. Därmed åtog sig den svenska riksbanken att fritt inväxla på kommersiell grund uppkomna utländska innehav av svenska kronor i t. ex. dollar. Däremot frigjordes inte kapitalrörelserna. Då riksbanken redan tidigare tillämpat en hög grad av frihet på betalningsområdet, innebar införandet av konvertibiliteten ej så stora omedelbara förändringar för den svenska utrikeshandeln. Principiellt sett betecknade dock åtgärden ett viktigt steg mot förkrigsförhållandena med dess närmare kontakt med utlandsmarknaderna och fria betalningsförhållanden. Produktion, investeringar och konsumtion Tillväxten av den svenska industriproduktionen upphörde under året. Totalt tydde Industriförbundets index på en ökning med endast 1 procent jämfört med 1957. Ser man till olika branscher kan konstateras ett par procents produktionsökning inom verkstadssektorn, vilken emellertid till en del skedde på bekostnad av inneliggande orderstockar. De svenska varven hade ett särskilt gott år med nya sjösättnings- och leveransrekord för handelsfartyg om 773 000 resp. 743 000 bruttoton vilket placerade oss på sjätte plats bland världens varvsnationer. För n 161