järn- och stålindustrien förbättrades läget under senare hälften av året, men totalresultatet blev något sämre än för 1957. Malmbrytning samt massa- och papperstillverkning tvingades minska produktionen på grund av kärvare exportklimat. Med undantag för livsmedelsindustrien blev produktionsresultatet inom konsum-tionsvaruindustrierna över lag sämre. Särskilt gällde detta textil- och skotillverkningen. Jordbrukets bidrag till vår försörjning minskade enligt nationalbudgeträken-skaperna med 1 procent. Bakgrunden var den dåliga skörden. En ytterligare ganska betydande förskjutning mot animalieproduktion ägde rum. Skogsavverkningarna blev trots de försämrade utsikterna för skogsexporten av ungefär samma omfattning som tidigare. (40 milj, m3.) En ökning kunde registreras för sågtimret, medan avverkningen av massaved minskade. Som antytts investerade vi särskilt mycket under 1958. Omkring 65 000 bostadslägenheter färdigställdes eller ungefär lika många som under 1957, vilket varit ett rekordår för bostadsbyggandet. Lägenheterna var i genomsnitt något större, varför en ”volymökning” för bostadsbyggandet om 5 procent kunde inregistreras. Investeringarna inom industrien (inräknat kraft- och belysningsverk), för vilka det privata näringslivet svarar till ca 70 procent, steg med inte mindre än 11 ä 12 procent jämfört med föregående år. Särskilt betydande var ökningen för kraftverken — effekttillskottet uppgick till 620 000 kW — järn- och stålverken, skeppsvarv samt massa- och pappersindustrierna. Investeringen inom samfärdseln blev av i stort sett samma omfattning som under 1957. Fördelningen av de svenska ”bruttoinvesteringarna” om 18,6 miljarder på olika områden framgår av följande uppställning: Miljoner kronor i löpande priser Förändring i procent i 1954 års priser 1957 1958 (prel.) 1956-1957 1957-1958 1. Bostäder 3 741 3 972 + 4 + 5 2. Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 066 1 073 + 1 — 2’ 3. Egentlig industri 3 345 3 703 0 + 10 4. Kraft- och belysningsverk 973 1 114 + 7 + 14 5. Handel 421 453 + 4 + 7 6. Samfärdsel (exkl. vägar) 3 489 3 590 + 4 0 7. Förvaltning, sociala ändamål 751 758 + 11 + 1 8. Skolor och kyrkor 558 622 — 2 + 11 9. a) Väg- och gatuarbeten 1 026 1 136 + 15 + 8 9. b) Vatten, avlopp m. m 467 507 + 10 + 7 10. Militära investeringar 1 512 1 665 — 1 + 9 Summa 17 349 18 593 + 3 + 6 Därav: Enskilda 9 892 10 706 + 1 + 7 Statliga 4 177 4 533 + 4 + 8 Kommunala 3 280 3 354 + 10 + 1 Källa: Statsverkspropositionen 1959, bil. 1: Inkomsterna, bih. 2: Preliminär nationalbudget för år 1959. Som framgår av försörjningsbalansen ökade både det allmänna och de enskilda sin konsumtion i förhållande till 1957. Volymökningen för den offentliga konsumtionen blev 4 procent, medan den för den privata stannade vid 2 procent. Större efterfrågan från hushållens sida på matfett, frukt, TV-apparater, tobak samt drift och underhåll av bilar bidrog till den privata konsumtionstillväxten. Däremot minskade inköpen av sprit, kläder och skor. Då priserna enligt konsumentprisindex synes ha stigit något mer än inkomsterna kan man vidare dra slutsatsen, att hushållen minskat sitt sparande. 162