varupriserna i hög grad bidrog. Däremot steg konsumentpriserna genom höjda indirekta skatter på sprit, vin, läskedrycker och tobak. Vidare genomfördes mot slutet av året en höjning på vissa livsmedelspriser samt en generell hyreshöjning. I jämförelse med föregående år steg konsumentpriserna med 416 procent samt under loppet av 1958 med 236 procent. Budget och statsskuld ”Statsverkets tillstånd”, som det heter på titelbladet till den nådiga luntan, undergick en ytterligare försämring. Underskottet i totalbudgeten, d. v. s. driftbudgeten och kapitalbudgeten (statens investeringsbudget) sammanställda med statens löpande inkomster, steg sålunda från 762 milj. kr. för budgetåret 1956/57 till 1 135 milj. kr. för 1957/58. För det nya budgetåret 1957/58 räknade man i den i juni färdiga riksstaten med ett kassamässigt underskott om 1 552 milj. kr. På grund av främst ytterligare ökade utgifter ansåg man sig vid en ny prognos i slutet av 1958 böra räkna med ett nära 700 milj. kr. större underskott eller 2 219 milj. kr. I nedanstående uppställning visas utvecklingen totalt och för några viktigare poster på drift- och kapitalbudgeten under 1957/58—1958/59. Ökningen på driftbudgetens inkomstsida beror bl. a. på den 1957 beslutade energiskatten och de till försvarsuppgörelsen på våren 1958 knutna ”punktskattehöjningarna” i fråga om sprit, vin läskedrycker, tobak m. m. Höjningarna på utgiftssidan återspeglar bl. a. höjda kostnader för folkpensioner, försvar, skolutbildning och arbetslöshetsbekäm-pande åtgärder. 1957/58 Redovisade belopp (milj, kr.) 1958/59 Enl. i juni fastställd riksstat (milj, kr.) 1958/59 Ny beräkning (milj, kr.) DRIFTBUDGETEN I INKOMSTER Totalt 12 019 12 733 12 636 Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse 6 210 6 387 6 300 Tullar och acciser 3 560 4 056 4 065 Automobilskattemedel 1 062 1 110 1 135 DRIFTBUDGETEN I UTGIFTER Totalt 12 120 12 521 12 739 Försvarsdepartementet 2 512 2 700 Socialdepartementet 3 473 3 641 Kommunikationsdepartementet 997 901 — Ecklesiastikdepartementet 1 444 1 561 — KAPITALBUDGETEN Investeringar 2 510 2 382 2 464 Avgår avskrivningar m. m — 1 316 — 898 — 898 Medelsbehov 1 204 1 484 1 566 Källa: Statsverkspropositionen 1959. Den svenska statsskulden steg under 1958 med ca 760 milj. kr. till 19,9 miljarder i slutet av året. Penning- och kapitalmarknad De statliga utgiftsöverskotten satte sin prägel på kreditmarknaden. Den redan föregående år ökade likviditeten förstärktes sålunda ytterligare, trots det större krav som invensteringsexpansionen och bostadsbyggandet ställde. Riksbankens transaktioner resulterade i något större betalningsmedelsökning än under 1957. Mängden utelöpande sedlar ökade sålunda med 219 milj, kr., affärsbankernas tillgodohavande i riksbanken med 27 milj, eller sammanlagt 246 milj. 164