Svenska Dagbladets Årsbok / Trettiosjätte årgången (händelserna 1958) / 175 (1924-1953) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rekordexpansion för TV. Av redaktör Tage Ekstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eftersom TV:n nu kommit in i sin ”andra andning” med ökat antal
sändningstimmar varje dag och intet sommaruppehåll, kan och behövs inte här som i tidigare
årsböcker redogöras för alla viktigare programpunkter. Det får räcka med några
kortare erinringar. Vad politiken beträffar sändes för första gången
riksdagsöppnandet 11 januari direkt och blev så lyckat man kan begära med tanke på
ljussvårigheterna i Rikssalen. Vid remissdebatten 21 januari hade TV-kamerorna ånyo släppts
in i Riksdagshuset, och spektaklet från hösten 57 upprepades. Statsministern och
hans kolleger lade beslag på bästa sändningstiden och bjöd på demagogiska
utsvävningar och folkmötesretorik, medan oppositionen fick nöja sig med
sexminutersrepliker. Inför folkomröstningen 1 juni fick sedan politiken sin beskärda del av
programtiden och detsamma upprepades vid höstvalet, bäggedera med efterföljande
och ganska väl skötta valvakor, där dock radion var snabbare än TV:n när det
gällde siffrorna.

Selma Lagerlöfsexperten Erik Rexhammar klarade den 14 juni med glans 10 000-kronorsfrågan i ”Kvitt eller dubbelt” och belönas här efter triumfen.

För politikerna har TV:n visserligen slagit igenom som massmedium, men för
tittarna var dock nöjesprogrammen det viktigaste, och här ledde självfallet i början
av året Stora famnen med Hyland som konferencier och sedan det betydligt mer
publikknipande Kvitt eller dubbelt, som återkom efter jämnt ett år 10 maj och
fortsatte till slutet av juli med Mats Rehnberg som domare och docent Nils Erik
Bæhrendtz som tävlingsledare. Åtskilliga av deltagarna plockade hem sina tiotusen
kronor, och hur slagkraftigt programmet var visades genom att det ånyo togs upp
för tredje gången strax före årsskiftet 1959. Men TV:n gav mycket mer — Ria
Wägners utmärkta
onsdagsträffar för husmödrar, Sigges
cirkus där Sigge Fürst och
Barbro Svinhufvud roade både
små och stora.
Filmprogrammen, som det riktades så
mycken berättigad kritik emot,
blev allt bättre med mindre
förlegade pjäser — en hel del
klassiska filmer gjorde att
licensen kändes mindre tung att
betala. Till detta bidrog dock
ännu mer den allt bättre
TV-teatern, som på hösten fick
en fast ensemble och gav
flera utmärkta pjäser. Den till
svenska översatta amerikanska
Greta och Albert-serien ska
vi kanske tala tyst om, men
där bjöds också på Strindberg
och Ibsen m. m. Lilla
kammarens diskussioner är inte
mycket att bevara för
eftervärlden, men däremot var gamle
hedersdoktorn E. H.
Thörnbergs berättarserie från hans
småländska barndom något att
minnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>