Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flygåret. Av redaktör Bengt Öste
- Flygolyckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygolyckor
En flygkatastrof den 6 februari vid Riems
flygplats vid München väckte enormt uppseende
över hela världen. Ett chartrat flygplan som
förde hela det engelska mästarlaget Manchester
United jämte ledare och tränare samt ett 10-tal
brittiska sportjournalister — inalles 45 personer
— störtade och fattade eld strax efter starten
från flygfältet. 18 av passagerarna och hela
besättningen på 6 man hann rädda sig ur den
brinnande maskinen — flera av dem dock med
svåra skador — medan 21 passagerare omkom,
bland dem flera av fotbollslagets spelare. Planet
var på väg från Belgrad till London.
En av de största katastrofer som drabbat det
kommersiella flyget inträffade den 14 augusti,
då ett holländskt trafikplan med 99 personer
ombord störtade i Atlanten 130 sjömil utanför
Irlands kust. Stark storm rasade när planet —
en fyrmotorig Super Constellation försvann i det
skummande havet. Inga överlevande anträffades
trots intensiva spaningar.
35 personer dödades och 8 skadades svårt då
ett Bristol Wayfarer-plan, chartrat för att föra en
grupp bil- och motorcykelagenter från Isle of
Man till Manchester den 27 februari i djup
dimma kolliderade med den 500 meter höga Winter
Hill i Lancashire.
65 passagerare och hela besättningen omkom
då ett sovjetryskt jet-trafikplan den 18 oktober
störtade 640 km öster om Moskva på väg från
Peking. 16 av de omkomna var kineser, bland
dem biträdande kulturministern Chen Chen-to.
En flygolycka som krävde 31 människoliv
inträffade den 22 oktober i trakten av Nettuno
söder om Rom. Ett engelskt Viscountplan
kolliderade på stor höjd med ett italienskt jetjaktflyg-
tidvis upp till 800 man. Till chef för den nya storflygplatsen utsågs från 1 juli
Bertil Florman, tidigare chef för Bromma flygplats.
Namnet Stockholm—Arlanda fastställdes först efter en långvarig diskussion
mellan en rad olika myndigheter. Luftfartsstyrelsen hade förordat både Nordvalla och
Attunda, innan regeringen den 9 maj satte punkt för namntvisten.
För det svenska inrikesflyget blev 1958 ett i stort sett framgångsrikt år. På
ettårsdagen efter Linjeflygs start, vilken inföll i maj, hade 25 785 passagerare använt
sig av de nya flygförbindelserna, och under året öppnades, delvis på försök, en
rad nya linjer, från Stockholm till Östersund (30 mars), till Kallinge i Blekinge
(3 maj), till Halmstad via Jönköping (23 juni) och till Karlstad (8 dec.). En livlig
debatt om inrikesflygets taxepolitik i början av året ledde bl. a. till att taxorna på
linjen Stockholm—Visby sänktes i två omgångar, varjämte visbylinjen undantogs
från den generella höjning som infördes från den 1 april, i första hand föranledd
av höjda landningsavgifter.
Det första ”rymdflygplanet”, den amerikanska X-15, avtäcktes den 15 oktober i Los Angeles av
vicepresident Nixon. Planets toppfart beräknades till 5 800 kni/tim.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 15:47:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1958/0220.html